Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstidens Historia. A. Fryxell: Berättelser ur Svenska Historien. Del 37 och 38. Konung Fredriks Regering, 1743-1751. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. II. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 FRIHETSTIDENS
HISTORIA.
hvilken undertecknats af Palmstjerna, Brovallius
och Plomgren. Der föreskrefs, att utbrytande uppror
skulle med Preussiska trupper dämpas, och att om,
som vanligt vore, de betydande upphofsmän-nen,
som stode bakom, visste ställa så till, att deras
bofstycke icke kunde i ljuset framdragas, då skulle
generalen en chef i tysthet förmå befälhafvaren öfver
de preussiska tropparne, att gifva hemliga order att,
på hvad sätt det ske må, låta vid det tillfälle taga
bemälte upphofsmän afdaga, om de kunna öfverkommas;
dock sålunda, att ingen får veta, att det genom de
kommenderande skett, eller blifvit anbefalldt.
Denna skrift meddelades ej blott af österrikiska
utan äfven af danska ministern *), och denne senare
tillägger, att det icke var genom Panin, utan på
annan väg han bekommit den. Men detta bevisar i
alla fall ej mycket; ty Paiiins och hans källa kan
i botten hafva varit densamma. Sant är visserligen,
som förf. sid. 202 not 1. säger, att Hattarnes hårda
förföljelser och uttalade åsigter i viss mön gå i
samma riktning sorn blodsordern, men lönnmordet och
det besynnerliga användandet af utländskt krigsfolk
qvarstå ändock som svåra stötestenar för äktheten,
och intill dess andra bevis företes, torde vara
bäst att icke inordna den bland de fakta, på hvilka
historiens byggnad uppföres.
Ännu vid riksdagens slut bestod eri slags
vänskaplighet mellan de förbundne, men ej långt
derefter börjar den spänning, som snart skulle föra
till blodiga fejder. Förbundet sönderföll på samma
gång som dess grundvalar, hvilka varit gemensam
fiendskap mot Mössorna, fruktan för Ryssland
och Danmark samt alliansen mellan Frankrike och
Preussen. Också hade väl i sjelfva verket ingenting
kunnat drifva Hattarne att efter sin seger 1746, 47
gynna det unga hofvet, utom en slags tacksamhetspligt;
och den väger, som bekant, mycket litet i den
politiska vågskålen. Det är ju dessutom vida lättare
att bortlofva något af makten, medan inan saknar
den, än att frivilligt lemna den ifrån sig, sedan
man fått den i sin hand, Mössorna voro nu krossade
och Hattarne herrar öfver spelet. De började snart
finna, att det gamla statsskicket bar sig rätt bra,
och att tvärtom den största fara vore förenad med att
lemna någon makt i den herrsklystna och häftiga Lovisa
*) Se Fryxells vidlyftiga not d. 37, ss. 201, 202.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
