Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstidens Historia. A. Fryxell: Berättelser ur Svenska Historien. Del 37 och 38. Konung Fredriks Regering, 1743-1751. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. II. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRIHETSTIDENS HISTORIA.
13
(s. 239), att »mycket anställdes efter hvars och ens
behag och utan communication med hvarandra».
Såsom de synliga hufvudpersonerna i detta förbund fram
stodo Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika. God *) men rädd
och svag var den förre alldeles oförmögen att under
vanliga förhållanden fylla en konungs ansvarsfulla
plats, än mindre att i dessa stormiga tider skapa och
sammanhålla ett parti, för att utkämpa en strid på
lif och död. Så mycket mera af både vilja och förmåga
fanns då hos den Preussiska furstedottern. Hennes
äregiriga själ och stolta sinnelag lemnade konungen
aldrig ett ögonblicks ro för de nya planer, hon
uttänkt, och vid hvilkas utförande han vanligtvis
kom att spela en slät role. Säkerligen önskade han
sig mången gång tillbaka till sitt Eutin för att
slippa denna role af kastboll föl-drottningen och
konspiratörerna, af deras ständigt förödmjukade
»ansvaring» inför Ilad och Ständer.
Många af de män, hvilka upprigtigt skulle önskat
en förändring i statsskicket, drogo sig undan just
derför, att de ej vågade lägga magten i en konungs
hand, som styrdes af den hänsynslösa och despotiska
drottningen; ty redan från första början hade hennes
skarpa tunga och bittra föraktfulla omdömen om vårt
torftiga land och dess förhållanden öfver henne samlat
en ej ringa ovilja, som hon visserligen ej gjorde
något allvarligt försök att minska. Hennes högmodiga
sinnelag och häftighet, som ej ens åren kunde
stäfja, måste oupphörligt komma till utbrott i denna
republikanska, af personliga lidelser så upprörda tid
och skaffade henne ständigt nya fiender. Men hvad hon
felat, fick hon ock umgälla, och den bittra kalk,
som Ständerna 1756 tvungo henne att tömma, har nog
gått henne vida djupare till sinnes, än hon låter
förstå i de nyss offentliggjorda memoirerna.
Vid begges sida hade Tessin i flera år stått såsom
själen i det unga Hofvets nöjen och ledaren af
Sveriges öden under åren 3747-1751. Vänner och fiender
hafva täflat att med öfverdrifna färger teckna hans
person. Dock träder inför historiens ljus den
*) Så litet önskade han striden, att då han d. 4
Aug. 1747 skref till sin gunstling Liewen, att
Akerhjelrn lagt in om afsked (för hvilken sak ju
hofvet och Hattarne ansträngt hvarje nerv), tillägger
han helt beskedligt, att han helst skulle sett, att
processen aldrig blifvit inledd, emedan den blott
retat sinnena. Gustav. Sami. på Ups. Bibi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
