Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetstidens Historia. A. Fryxell: Berättelser ur Svenska Historien. Del 37 och 38. Konung Fredriks Regering, 1743-1751. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. II. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20 FRIHETSTIDENS
HISTORIA.
gaf alla försök att sätta våld mot våld, och dermed
var utgången alldeles gifveu.
Misstaget om tiden för den deklaration, konungen
straxt der-efter afgaf till sinnenas lugnande,
har redan utgifvaren påpekat, och det bestyrkes
af en jemförelse med drottningens dagbok, men den
beskyllning, hon der framkastar, att Fersen haft
del i dess författande, men sedan listigt användt
den mot Brahe m. fl. är obevisad och oförenlig med
hans karakter; svårligen skulle han då hafva sagt,
att man ej kunnat förmoda eller äska af konungen en
så eftertänklig bekännelse, som tillika ådagalade en
förnedrande klenmodighet.
Med skoningslös ifver verkställde det segrande partiet
sin räfst, och endast med svårighet förmådde Fersen
och några andra sansade män att inskränka antalet
hufvuden, som måste falla, .till 8. Det mest lysande
offret var Brahe, hvilken förblindad af stolthet
vägrat att fly, tills det var för sent. Han var en
hederlig och i sitt enskilda lif oklanderlig man,^ ej
utan gåfvor. Fersen sjelf vitsordar väl Brahes sätt
att föra klubban; men han var långtifrån vuxen den
farliga plats, dit hans hetsighet och fåfänga drifvit
honom. Hans på samma gång ädla och svaga karakter
framlyser af handlingssättet före och yttrandena efter
katastrofen. Svårligen kan man utan rörelse läsa hans
testamente till sonen, der han beder denne att akta
sig för hoftrappornas falska halka och spegla sig i
sin faders olycka *).
Derpå följde i stora sekr. deputationen
öfverläggningarna om de medel, genom hvilka för
framtiden dylika försök skulle förekommas. Talrika
förslag framkommo, bland annat att sätta drottningen
på Gripsliolm, eller i Stockholm inrätta ett permanent
ständerutskott m. m. Man stannade vid att affatta den
s. k. Eiksakten, som sedan föregafs hafva blifvit
förstörd 1761, utan att stånden ens fingo veta,
att en dylik akt existerat, och om hvars lydelse
man hittills varit okunnig, till dess nu en afskrift
påträffats bland Fer-
*) I en uppsats till makan af, d. 19 Juli 1756 skref
han: »Tro icke väl den höga person, som du vet är
skuld till min och allas olycka, fast hon brukar
sköna ord». Copia af sonen M. F. Brahes egen hand
i Stierneldska samlingen, Hist. Handl. vol. 19
Ups. Bibi. I kanten har Stierneld tillagt, att
otvifvelaktigt Troilius, som af kommissionen nämndes
till Brahes själasörjare, genom sitt lismeri inbillat
honom hvarjehanda mot hofvet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
