Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Folkskoleliteratur. Läsebok för Folkskolan. Læsebog for Folkeskolen og Folkehjemmet. Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Oplag 3. Tillæg til Læsebogen for »Folkeskolen og Folkehjemmet». Udgiven efter offentlig Foranstaltning. Dansk Læsebog ved M. Matzen. Förste Deel. For de lavere Klasser. Anden Deel. For Mellemklasserne. Udg. 3. Tredie Deel. For de höiere Klasser. Udg. 3. Fosterländsk Läsning för Barn och Ungdom, utgifven af Artur Hazelius. Första samlingen. Af Simon Nordström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FOLKSKOLELITERATUR.
99
ländska resas vigt för den stora upptäckten af
Amerika. Några egendomliga uppgifter borde väl ock
utgå som t. ex. då å sid. 161 säges, att man kan
lära hunden att teckna huru mycket klockan är,
och att spela schack; då å sid. 399 påstås, att
Islands vulkaner kasta än eld, än vatten. Hit kan
äfven föras, att i stycket »den heliga Birgitta»
(hvilket för öfrigt tarfvar en omarbetning, emedan
just de vigtigaste sidorna af Birgittas person och
verksamhet alldeles förbigåtts) det väl omtalas, att
Finnstad ligger vid sjön Björken, men ej i hvilket
landskap. Såsom bevis derpå, att äfven i stilistiskt
hänseende ett och annat är att bättra, vilja vi anföra
två ställen. Sid. 314 afbrytes den eljest väl hållna
teckningen af Gustaf Adolf på ett sökt och stötande
sätt af orden: »girig var han, men blott efter
ära», hvilket vi taga oss friheten anse såsom dålig
stil. Sid. 441 yttras om Nordamerikanerna »ett folk
fritt som den luft det andas», hvilken fras, ehuru
ofta använd, dock intet annat är än en af de mest
misslyckade och intet sägande bilder. Med afseende på
rättstafningen märkes tydligen, att hr Hazelius ej är
för henne i allo ansvarig, ehuru han ursprungligen
fått sig denna sida af arbetet anförtrodd. Många
olikheter finnas nemligen mellan läseboken (L) och hr
Hazelii »Fosterländsk läsning» (F. L). Så skrifver
L. stälde, (men ställt!) befalde, rigtig, magt,
Upsala, Håvamål (hvilket utan tvifvel af de flesta
komiker att läsas Havamal); deremot F. 1. ställde,
befallde, riktig, makt, Uppsala, Håvamål. Må vara att
en eller annan af egendomlig-heterna i hr Hazelii
skrifsätt kan anses stå i allt för skarp motsats
mot det i folkskolans böcker i allmänhet öfliga; men
åtminstone i de punkter, der hans åsigter både hafva
ett redan ganska allmänt bruk för sig och derjemte
ansluta sig till det vårdade och språkriktiga uttalet,
borde de väl så mycket heldre fått utan tvekan göra
sig gällande, som det just är de talrika och onödiga
afvikelserna ifrån detta sista, som. så betydligt
försvåra undervisningen i innanläsning. Äfven
ordböjningen tyckes erinra derom, att hr H:s ej
fått lägga den sista handen vid arbetet. Hr H:s,
som sjelf vid det svenska bibelöfversättningsarbetet
anmärkt »vacklandet» mellan stred och stridde, skulle
eljest säkerligen icke hafva låtit läseboken vackla
mellan spred och spridde. Hvad slutligen korrekturet
beträffar, så kan det kortligen betecknas såsom mycket
omsorgsfullt skött.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
