Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statskunskap och fosterländsk bildning. Anteckningar för akademiska examina i statskunskap af W. E. Svedelius. Grunddrag till svensk och allmän statskunskap af Wilh. Tham. Sveriges statskunskap i kort sammandrag af C. G. Malmström. Tredje upplagan omarbetad af H. Forssell. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 STATSKUNSKAP OCH FOSTERLÄNDSK
BILDNING.
Författarne hafva på olika sätt anordnat sina
arbeten. Svedda första del omfattar Sverige, Norge
och Danmark. Genom de förträffliga jämförelser, till
hvilka författaren ofta återkommer, har han i denna
del arbetat för en skandinavism, om hvilken åtminstone
alla böra vara ense, den nämligen, att de beslägtade
folken må tillse, hvad de af hvar andra kunna hafva
att lära. Framförallt genom framställningen af de
nu gällande statsförfattningarna förtjenar denna
del plats i hvars mans hand. Andra delen börjar han
med vår granne Ryssland jämte Finland, behandlar
derpå de begge vestmakterna, Storbritannien och
Frankrike, samt vidare den till de skandinaviska
folken närbelägna stormakt, som heter Nordtyska
förbundet, och slutar denna del med framställningen
af de sydtyska staterna. Af de europeiska länderna
återstå sålunda den femte stormakten Österrike,
vidare Italien, Schweiz, Spanien, Portugal, Turkiet,
Grekland, Nederländerna och Belgien. En framställning
sådan som Svedelii t. ex. af Englands samhällsskick
och dess utbildning måste vi kalla mästerlig;
ehuru utrymmet är inskränkt till omkring 50 sidor,
gifver han oss likväl en ganska lefvande bild af allt
det väsentliga; man läse, hvad han har att säga om
sjelfstyrelsen, sheriff, fredsdomare och jury, eller
stycket om parlamentets utveckling. För nordtyska
förbundets uppkomst och betydelse redogöres utförligt,
likaså för Frankrikes nu varande statsrättsliga
förhållanden. Hvarje land framställes, med obetydliga
modifikationer efter olika förhållanden, under
följande elfva synpunkter: land, folk, näringar,
politisk indelning och allmän förvaltning,
lagskipning, kyrka, läroverk, försvarsverk,
historisk inledning till statsrätten, nuvarande
statsförfattning och biländer eller kolonier. Den
första hälften af Thams bok innehåller blott
Sverige under fyra rubriker: historisk öfversigt,
författning, förvaltning och statistik. Hvar och en
af dessa fyra afdelningar behandlas med utförlighet
och noggrannhet. I sin »allmänna statskunskap»
framställer han ej hvart land för sig, men alla
de europeiska och äfven de vigtigare staterna i de
främmande verldsdelarne under följande två rubriker:
författning och förvaltning; statistik.
Om anmärkningar skola göras, må vi börja med en
mot Thams utländska statskunskap; hon gäller de
förändringar, som vidtagits med engelska parlamentets
sammansättning. Han upp-gifver, att genom 1867 års
reform all census för valrätt till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
