Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Statskunskap och fosterländsk bildning. Anteckningar för akademiska examina i statskunskap af W. E. Svedelius. Grunddrag till svensk och allmän statskunskap af Wilh. Tham. Sveriges statskunskap i kort sammandrag af C. G. Malmström. Tredje upplagan omarbetad af H. Forssell. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110 STATSKUNSKAP OCH FOSTFRLÄNDSK BILDNING.
Om förläggaren af Svedelii arbete ej nedsätter dess
orimligt höga pris, befara vi, att mången kommer att
blott af detta skäl föredraga Thams. Vi sluta vår
uppsats med uttalande af den önskan, att de arbeten vi
haft det nöjet anmäla måtte, såsom de kunna, i rikt
mått få bidraga att i vida kretsar sprida en verklig
politisk bildning.
blott biskopar men äfven andre prelater fingo sitta
i rådet (Th. s. 62). Bör man bibehålla uppgiften,
att 1319 de två ofrälse stånden tillkallades till
herredagen? (Sv. s. 65J. Att rådet genom 1626 års
Riddarhus-ordning beröfva-des sin ordinarie stämma
vid riksdagen, hade kanske bort omnämnas, äfvensom att
genom 1634 års regeringsform riksdagens sammansättning
först blef lagligen bestämd. Sekreta deputationen var
enligt Malmström icke någon del af sekreta utskottet;
rådsprotokollen i inrikes civila och kabiuettsmål
granskades af den förra och således icke i det
senare (Th. s. 31, Sv. 102). 1778 tillsattes ej ett,
men flere lagutskott (Th. s. 42). Vigten af 1789
års hvälf-ning för bondeståndet synes oss både af
Tham och Svedelius nog knapphändigt affärdad; den
förtjenar dock, säger Bergfalk, att nämnas i bredd
med sjelfva reduktionen.
Tham säger Testakten upphäfveu med undantag för
regenten och någre få de högste embetsmän; man skulle
på grund deraf kunna tro, att t. ex. premierministern
eller de fleste engelske ministrarne måste tillhöra
statskyrkan. Det kan förtjena anmärkas, att så ej
är förhållandet. Thams uppgift s. 33, att 1865 24
kabinettsledamöter suto i parlamentet, måste bero på
en förvex-ling med ministéren (jfr s. 36).
E. Y. MONTAN.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
