Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Konstitutionela korollarier, ur 105, 106 och 107 §§ Regeringsformen, angående Stats-Rådets ansvarighet. Af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTITUTIONELA KOROLLARIER. 113
sterbilden för ett konstitutionelt samhällsskick,
har gått till efterverlden under ett binamn,
som, hvad man nu än må säga derom, allmänneligen
åtnjuter ett mindre godt anseende: det är hvad
man kallat allenas tyr andels tid. Stadgandet i
4 g Regeringsformen, watt Konungen eger att allena
styra riket på det sätt Regeringsformen föreskrifver»
hvilket utgjorde det bokstafliga underlaget för detta
regeringssystem, blef i sin »anda» ytterst fritt och
exten-sivt behandladt. Med konungamaktens »högsta och
förnämsta pre-rogativ att högst och slutligen afgöra
regeringsärendena», hvilket »oförryckt tillhörde
thronens innehafvare», var det föga förenligt,
- om det ens för konungavärdigheten kunde anses
passande - att taga hänsyn till önskningar eller
uttalanden från rådgifvarne
- bevare oss Gud för att säga ministrarne -
eller representationen eller någon korporation,
församling eller enskild medborgare, när
dessa råd eller petitioner voro för thronens
innehafvare mindre behagliga. Om öfverhufvud
taget, gent emot det lilla ordet »allena», det
betydde någonting, att riket skulle styras
på sätt regeringsformen stadgade, så egnade sig
representationens sammansättning, når man deraf ville
och visste begagna sig, förträffligt att förlama all
verkan af detta grundlagsbud, helst i allt fall den
slags ministeransvarighet, som grundlagsstiftarne
med så mycken möda aflat, till följd af en
något långt drifven ömhet blifvit till den
grad insvept och omhöljd uti många och tunga
formaliteter, att pilten aldrig riktigt kom sig för
att lefva.
Förf. har, som sagdt, uti dragen af denna tid
igenkänt den svenska konstitutionens och hvarje fritt
statsskicks autentika uppenbarelse; och då det gäller
att skildra de personer, hvilka under denna guldålder
suto vid konungens rådsbord, finner han knappast ljusa
färger nog. De voro »män af heder och rättrådighet,
af hög bildning, af nit för det allmännas väl, icke
så sällan snillrika män med djup menniskokännedom
och stor erfarenhet både i deras hemlands och
i främmande länders samhällsförhållanden». Den
åsyftade tillämpningen är af sammanhanget
tydlig. Men det bör för taflans fullständighet
ej fördöljas, att den ock har sina skuggsidor,
uti hvilka riksdagsförhandlingarne t. ex. vid 1828
års riksdag lemna en öfverraskande inblick. Och
emedan det utgör ett bidrag till regeringssättets
och statsrådsansvarighetens historik, samt närmare
belyser den »anda», i hvilken regeringsformen på
denna tid tilläm-
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
