Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
158 NÅGRA ORD OM VÅRA GRUNDSKATTER.
stå. Men äfven grundskatternas motståndare sägas
under vissa omständigheter hafva rätt, då nemligen,
när grundskatten medtager en mycket stor del af
jordens afkastning. Kommittéen föreslår derför,
att en aflösning af en del af grundskatterna bör
tillåtas, af så mycket nemligen, att återstoden sedan
ej utgör mera än \ procent af den beskattade jordens
taxeringsvärde; och skulle det sålunda aflösningsbara
grundskattebeloppet enligt kommitterades uträkning
utgöra 809,113 rdr rmt. De som säga, att skatter
böra vara bestämda i penningar, ej i persedlar, skola
tillfredsställas genom ett medgifvande af förvandling;
men på det ej de, som i statens intresse vilja bevara
persedelskatterna, måtte blifva allt för missnöjda,
föreslås, att kronotionden fortfarande skall vara
bestämd i spanmål, att utgöras efter samma grunder
som för närvarande. Macaulay berättar, huru vid ett
minnesvärdt tillfälle i Englands historia ett beslut
fattades, som, med all sin brist på logik, dock hade
en förtjenst, som i praktiskt hänseende är af mera
värde än all logik, den att åstadkomma endrägt mellan
splittrade meningar i en vigtig fråga. Beslutet hade
nemligen en fras för hvarje större meningsfraktion. I
sistnämnda hänseende liknar komittéens förslag det
af Macaulay omtalade. Beklagligen torde ej resultatet
blifva lika lyckligt.
Blott i en punkt visar kommittéen konseqvens. Den
vill, att alla indelta räntor och tiondeanslag,
med undantag af dem, som äro påförda hemman och
lägenheter, af hvilka något besvär i stället utgöres,
skola mot ersättning till statsverket indragas. Här
finnes visserligen ett undantag; men detta är
tydligen betin-gadt af nödvändigheten att ej i den
föreslagna reformen draga in reformerna af en mängd
andra administrativa anordningar, hvilkas behandling
ej låg inom omfånget af kommittéens uppdrag.
Mot kommittéens förslag, hvars detaljer vi förbigå,
äro reservationer anförda af grefve de la Gardie
samt hr Charpentier, med hvilken sistnämnde baron
Leijonhufvud förenat sig. Hr Charpentier tror ej, -
och deruti torde han hafva mycket rätt, - att många
jordegare skola begagna sig af den medgifna rätten
att aflösa en del af grundskatten. På det derför
det må blifva något af med försvinnandet af denna
för jordbruket förderfliga del af grundskatten, -
som dock jordbrukarn e, enligt reservantens tro,
ej finna någon fördel vid att aflösa, - föreslår han
dess successiva efter-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
