Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 NÅGRA ORD OM VÅRA GRUNDSKATTER.
Orättvisan synes alltså vara en orättvisa, ej
mot menniskorna, jordegarne, enligt hvad förut är
medgifvet, utan emot jordbruks-näringen, emedan de
deruti använda kapital belastas med nära fyra gånger
större skatt än i andra näringar. Vore detta sant,
så måste antingen jordbruket vara alldeles ovanligt
vinstgifvande, då det kan bära sig att under sådana
förhållanden deruti använda kapital, eller ock
vore det mera än besynnerligt, det vore hardt nära
dårhusmessigt, om någon ville använda sina kapital
å landtbruk.
Lyckligtvis är hela bevisföringen en temligen grof
sofism, hvars tillvaro uti ett i flera fall så
aktningsbjudande dokument som grefve de la Gardies
reservation ej kan annat än väcka förvåning. Att det
kapital, som användes till inköp af jordfastighet,
ej drabbas af grundskatten är nyss visadt och på sätt
och vis äfven af grefve de la Gardie erkändt. Lika
litet kan den anses drabba förlagskapital till
driftkostnader och dylikt. Slutligen, hvad som
påkostas egendomen, för att varaktigt höja dess
afkastning, blir ej heller fyrdubbelt beskattadt
emot kapital, som användes i andra näringar. Endast
den förhöjning i skatt, som har sin grund i
egendomens genom förbättringar förhöjda värde, kan
rättvisligen anses vara en beskattning å det sålunda i
jordbruksnäringen använda kapitalet. Men grundskatten
förändras ej genom jordförbättringar. Hvad som
förändras är bevillning efter 2:dra artikeln
samt kommunalutskylder efter fyrk; men om dessas
borttagande eller förändrande är ju nu ej fråga.
Vi hafva härigenom i sjelfva verket redan kommit in
på frågan, huruvida grundskatterna, ehuru de ej kunna
anses såsom en orättvisa, likväl utgöra ett hinder
för jordbrukets förkofran. Kom-mittéen uttrycker
i detta ämne den åsigt, att tillvaron af en fix
grundskatt- med ett undantag, om hvilket framdeles
skall något talas - »för jordbruksnäringen och dess
idkare» erbjuder vissa fördelar, »hvilka svårligen
stå att vinna genom någon annan form af direkt
beskattning». När skatterna äro till sin storlek
en gång för alla bestämda, behöfver jordbrukaren ej
frukta att få med det allmänna dela vinsten af den
utveckling, han lyckas gifva sitt jordbruk. Försvinna
nu grundskatterna, som ju hos oss äro i viss mening
oföränderliga, så måste de ersättas antingen af
indirekta skatter, hvilket kommitterade dock finna
orådligt, eller af höjd bevillning, hvarigenom således
skatten skulle komma att stiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
