Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 NÅGRA ORD OM VÅRA GRUNDSKATTER.
qvarstannade hos jordbrukaren, allenast denna
behållning visade ett fördelaktigt förhållande
till inköpspriset för jorden, så skulle det för
näringen vara likgiltigt, om idkaren afstode till
frem-mande ändamål hvilken andel som helst deraf
eller hela behållningen, allenast sådant vid köpet
vore afsedt, och ersättning för eget arbete samt
ränta å inventarier och rörelsekapital vunnes, ett
förhållande, som dock uppenbarligen skulle i hög grad
nedtrycka jordbruksnäringen».
Vore detta sannt, så skulle en utarrendering af
jord i hög grad nedtrycka jordbruket; ty arrendet
medtager ju i allmänhet en ännu mycket större del
af jordens afkastning. Den egentliga anmärkning,
som nu mera ur agronomisk synpunkt plägar göras
mot arrendesystemet, är den, att arrendatorn, såsom
blott temporär innehafvare af jorden, åtminstone mot
slutet af arrendetiden gerna suger ut densamma och i
allmänhet ej har intresse för vidtagande af sådana
förbättringar, som ej under sjelfva arrendetiden
betala sig. Men oaktadt dessa olägenheter befinnes
dock jordbruket å utarrenderad jord ofta vara utmärkt
väl skött. Så isynnerhet i England. Kommittéens
påstående torde dermed ock af erfarenheten sjelf vara
vederlagd t. Den af grundskatt aldra hårdast betungade
jorden ger åt sin brukare ej mindre öfverskott än
de flesta arrenden, och den har dessutom framför
all utarrenderad jord det oskattbara företrädet,
att brukarens intresse för dess förbättring icke
förminskas af någon farhåga för uppsägning eller
brukningsvil-korens förhöjning.
Mot kommittéens argumentering anmärka kollegierna,
att en landtbrukares besparingar torde kunna långt
förmånligare användas vid sjelfva landtbruket än
till aflösning af grundskatter. I alla händelser
saknas numera ej utvägar att på ett vinstgifvande
sätt placera äfven smärre besparingar. Tillåtelsen
att aflosa grundskatter är således ej behöflig för
att egga landtbrukare till sparsamhet. Ser man på det
verkliga lifvet, torde de aldra flesta landtbrukare
hafva uppsägbara skulder, hvilkas liqviderande vore
för dem af en obestridligen långt större fördel än
aflösning af grundskatter; men vi tro ej, att de i
det stycket visa någon utomordentlig ifver, antingen
emedan de inga besparingar ega, eller emedan de anse
sig kunna bättre använda dem på andra sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
