Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM VÅRA GRUNDSKATTER. 169
annan beräkningsgrund för utjemningen,
t. ex. taxeringsvärdet. Grundskatterna skulle
sålunda komma att förvandlas till ett tillägg
till jordfastighetsbevillningen efter 2:dra
artikeln. Härigenom skulle man dock råka ut för de
svårigheter, som, efter hvad kommit-téen antydt,
medfölja hvarje mycket hög föränderlig direkt
beskattning.
Men vidare, en grundskattjemkning kunde naturligtvis
hos oss ej rättvisligen ske, utan beredande af en
ersättning åt alla de jordegare, hvilkas jord förut
varit fri från grundskatt, eller hvilkas grundskatt
genom jemkningen blefve förhöjd. Då nemligen,
såsom hos oss, grundskatterna blifvit förklarade
enligt regeln oföränderliga, har man haft all rätt
att vid affärer rörande jord beräkna dem såsom
sådana. Brytes detta löfte, så har den, som deraf
lider skada, rättmätiga anspråk på ersättning. Helt
annorlunda är förhållandet i Frankrike, der »l’impot
foncier» från början förklarats vara underkastad
jemkningar. Sammalunda i Preussen, der jemk-ningar tid
efter annan egt rum, och endast mera undantagsvis en
oföränderlighet synes varit utlofvad *); der dessutom
under tiden af Preussens betryck (1810) ett högtidligt
löfte gafs om en allmän grundskattjemkning. Sättet
för detta löftes uppfyllande har sedan aldrig
upphört att utgöra föremål för diskussion, tills
detsamma genom åtskilliga lagar af 1861 bragtes till
verkställighet. Äfven om man ej torde kunna neka,
att så väl det nämnda löftet, som dess verkställighet,
kunna i vissa fall anses mindre enliga med rättvisans
stränga fordringar, så måste man dock erkänna, att
på grund af nyssberörda omständigheter preussiska
grundskatterna för folkmedvetandet sannolikt
framstått såsom föränderliga och betraktats såsom
sådana vid affärsuppgörelser. Detta oaktadt har
man dock i Preussen aktat nödigt att i en mängd
fall lemna ersättningar åt jordegare, som genom
grundskattjemkningen gått förlustiga dem förut
tillkommande privilegier.
Slutligen skulle genom en jemkning sådan som den
preussiska den af grefve de la Gardie så starkt
betonade olikheten, mellan beskattning å jord och å
andra inkomstkällor qvarstå oförändrad. Den skulle
äfven, sedan grundskatterna kommit att blifva
*) Se härom Mascher, Die
Grundsteuer-Regelung in Preussen. Pots-dam 1869.
Sv. Liter. Tidskr. 1869. 3 h.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
