Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om våra Grundskatter. Underdånigt Betänkande afgifvet af de för utredande af frågan om Grundskatternas inlösen den 30 December 1864 förordnade kommiterade. Kammarkollegii och Statskontorets Underdåniga Utlåtande den 12 Oktober 1867 öfver Betänkandet angående Grundskatternas Inlösen. Af C. G. Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA ORD OM VÅRA GRUNDSKATTER. 171
sanning är, att nämnde herrar, framför allt
kammarrådet Palkman, söka göra aflösningstvånget
så litet kännbart som möjligt. Grefve de la Gardie
föreslår nemligen, att den skattskyldige skall
utom sjelfva den årliga grundskatten erlägga y^
af dennas belopp under 39 års tid, efter hvars slut
hela grundskatten skall anses vara aflöst. Hr Falkman
nedsätter deri årliga inbetalningen till ^ hvilket
dock medför afgiftens erläggande ett större antal
år. Men huru litet betungande aflösniiigen sålunda
äri skulle kännas, blefve deri dock ett tvång för j
ord egaren. Att staten har rätt ätt-pålägga skatter
är obestridligt; men här är ej/ fråga om en skatt utan
om friköpande från en börda, om en verklig affär. Och
att sätta sig till förmyndare for den enskilte, der
det egentligen endast gäller att bedömma, hvad som
är för honom fördelaktigt eller icke, dertill har
staten ingen rätt.
En aflösning måste således vara en rättighet,
ej ett tvång. Låter man blott jordegaren sjelf
bestämma, huruvida han vill ingå i affären eller
icke, kan man efter behag välja mellan olika
aflös-ningssätt, amortering, summans erläggande
i kontanter eller (helst stats-) obligationer,
hvaraf ett visst nominalbelopp skulle svara mot
hvarje riksdalers grundskatt, hvilken i England
tillämpade method har fördelen, att den verkliga
aflösnin^ssummans storlek alltid kommer att rätta sig
efter räntefoten för dagen. Sannolikt skulle äfven
derigenom befordras statsobligationers begärlighet
på svenska marknaden. Deremot torde amorteringen i
allmänhet vara fördelaktigare för jordegaren. Den har
dock den olägenheten, att man lätt glömmer, att hvad
som inbetalas i aflösning är ett kapital, som ej bör
blandas samman med vanliga statsinkomster. Af skäl,
som förut anförts, synes oss nu en tillåtelse till
en aflösning, total ej parti el, vara Önskvärd. Det
är sannt, att den sannolikt skulle bli långt ifrån
allmänt begagnad. Men redan det att några begagnat
deri, ja, rättighetens blotta tillvaro, skulle mäktigt
bidraga att inpregla våra grundskatters verkliga natur
i det allmänna medvetandet. Att aflösningsvilkoren
ej böra göras hårda, faller af sig sjelft; de
böra tvifvelsutan göras »billiga». Dock behöfver
den partiella eftergiften ej vara betydlig. Det är
nog, om den förmår en och annan att begagna sig af
tillåtelsen till aflösning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
