Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svensk folkkunskap. Hallands Fornminnesförenings Årsskrift för 1868. Hofberg, Nerikes gamla Minnen. Hyltén-Cavallius, Värend och Virdarne. Ett försök i Svensk Ethnologi. 2 delar. Brunius, Försök till förklaringar öfver Hällristningar, med femton planscher. Af Hans Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186 SVENSK
FOLKKUNSKAP.
den senare gånggriften visar icke, om äfven
takhällen varit betäckt af jord; var den det
icke, behöfver hällristningen naturligtvis icke
vara utförd af grafbyggarne. Äfven mot de andra
gånggrifts-ristnin-garne skulle inkast kunna
framställas. Man fann nämligen i hela den stora
grafven ingen enda fornsak. Skulle den möjligen icke
blifvit använd till sin ursprungliga bestämmelse? Blef
den möjligen tillgänglig för en senare tids menniskor,
liksom den urgamla Maeshowe å en af Orkenöarna
besöktes af runristande nordiska vikingar? I och
för sig, det måste dock rnedgifvas, ligger intet
orimligt i antagandet att hällristningarne kunnat
utföras under stenåldern.
Men granskar man de upplysande planeher, som pryda hr
Brunii bok, finner man mycket, som, i våra ögon, talar
för hänförande af dessa bilder icke till sten-, utan
till bronsåldern. Detta antydes t. ex. af spiralerna
pl. I fig. \ 2, af sköldarne, i synnerhet de å pl. IV
fig. O, och å pl. XIII afbildade, möjligen af de
svärdlika figurerna och temligen säkert af de ofta
återkommande skeppsbilderna, som äro mycket lika dem
inan finner å bronsålderns s. k. rakknifvar.
Om vår bronsålders folk tiger historien, vi veta
ej ens dess namn. Äro hällristningarne deras verk,
lemna de oss några ganska intressanta bidrag till
detta tidehvarfs historia. Vi finna spåren af ett
folk, som jagade skogens djur (se t. ex. elgfiguren
pl. I fig. 23), som följdes af hundar (fig. 21),
spände oxarne för plogen (fig. 16), och hästarne
för de tvåhjulade vagnarne (fig. 20), ett folk, som
plöjde hafvet å konstfärdigt utarbetade farkoster,
som ofta gick i blodig fejd med svärd och yxa
och båge och sköld. Dessa bildteckningar äro ock
märkliga för något, som de sakna. På dem lika litet
som på någon enda af Nordens bronsålders-fornsaker
i offentlig eller enskild samling har man funnit
minsta spår af bokstafsskrift. Att värn förvissad
härom, är icke utan intresse, då man vill försöka
sätta sig in i de förhållanden, som borde uppstå,
när våra jernbrukande fäder vandrade in och trädde
i beröring med bronsålderns stammar.
Det är ett arbete, begyudt för mer än ett halft
århundrade sedan, som hr Biunius framlagt för
allmänheten. Till sin stomme var hans bok utarbetad
för längesedan; hon har dock nu blifvit riktad med
ftt och annat tillägg. Uti en och annan bisak har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
