Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen och Tyskland. Henning Hamilton: Kriget i Tyskland 1866. E. de Laveleye: Tyskland efter 1866 års krig. Fri bearbetning efter franska originalet af H. Hamilton. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 PRF.USSEN OCH
TYSKLAND.
som förde till denna olycksaliga splittring, för
hvilken Danmark blef offret, och att Österrike
med egna händer gräft sin graf. För våldsbragden
mot Danmark bär derför Österrike ett fullt ut lika
stort, om ej större ansvar än Preussen, ty dess
politik var ej blott orättfärdig som Preussens, utan
reritaf sjelfmördande Och de oupphörliga svårigheter,
som Bismarck visste framkalla genom tvisten mellan
de begge medbrottsliga staterna om Hertigdömenas
besittning voro en rättvis Nemesis åt Österrike. För
hela Europa var händelsen en skamfläck, den största
sedan samma tvenne makter jemte Ryssland fått långsamt
infor allas ögon mörda Polen.
Kejsar Napoleons förkastelsedom öfver 1815 års
traktater hade isolerat Frankrike och i mångens
ögon med ett omintetgjort frukterna af det nya
kejsaredömets tioåriga ansträngningar, ja det såg
nästan ut, som skulle den Heliga Alliansen ånyo hägra
för Europa, men skillnaden var den, att Bismarck icke
var någon Metternich eller Alexander. Ty knappt hade
Napoleon år 1864 genom den s. k. Septemberkonventionen
med Italien upptagit Ca-vours politik och dermed
gifvit Österrike en hotande varning,1 så finner
man Bismarck närma sig Frankrike. Och man måste
förvånas, att icke Österrike genast fick sina ögon
öppnade, när det på grund af den hotelse, som låg
i Septemberkonventionen, vädjade till sitt hemliga
förbund med Preussen ingånget i Februari 1864 utan
att få något annat, än en sofistisk undflykt till
svar. Men den vår Herre vill förderfva, den slår han
med blindhet. Så mycket bättre såg grefve Bismarck
klart genom ställningen. En värdig efterföljare af
Fredrik den Store i konsiderationslöshet för allt
hvad simpelt folk anser för hederligt och rätt,
tvekade han icke ett ögonblick att, för genomdrif
vande af sina planer på Preussens öfvervälde i
Tyskland, förbereda ett krig mot Österrike och
att för detta ändamål åvägabringa en allians med
Italien samt förvärfva Frankrikes neutralitet, om dess
bistånd ej stode att vinna. Och den största sidan af
Bismarcks statsmannaförmåga ligger väl deri, att han
kunnat förmå den konservative monark, för hvilken den
legitima konungamaktens upprätthållande sväfvat som en
den Hohenzollerska dynastiens gudomliga mission att
räcka revolutionen handen och i förening med Victor
Emanuel, Garibaldi och Klapka angripa sin kejserlige
broder. Och så snart var en del af programmet färdigt,
att redan om sommaren 1865 stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
