Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Preussen och Tyskland. Henning Hamilton: Kriget i Tyskland 1866. E. de Laveleye: Tyskland efter 1866 års krig. Fri bearbetning efter franska originalet af H. Hamilton. Af Claes Annerstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PREUSSEN OCH TYSKLAND.
199
användning, och begge i förening hafva fört landet
framåt med snabba steg. Så uppskattar lian det
Preussiska landtbrukets behållna afkastning för år
1860 till ett värde af 1,650 mill. rdr rrnt, hvilket
är obetydligt mindre äri sammanlagda taxeringsvärdet
af alla hemman och lägenheter å Sveriges
landsbygd. Men så eger ock Sverige endast 8,600,000
tunnland åker och äng (något öfver 10 proc. af hela
landets yta) hvaremot Preussen (efter J 868) eger 46
millioner tunnland af samma mark (ungefär 65 proc. af
dess område). En ännu intressantare jemförelse skulle
vara den om jordegendomens fördelning, men vi sakna
dertill både tid och utrymme. Denna frågas vigt i
socialt hänseende har Laveleye väl uttryckt i dessa
ord (s. 48): »de nationer kunna skatta sig lyckliga
hos hvilka eganderätten finner milliontal försvarare
i alla de personer, som till följd af egendomens
rättvisare fördelning redan förut tillvunnit sig
hvar sin lilla andel, den de måste vara intresserade
att behålla». Och dess betydelse för den politiska
friheten sätter häri så högt, att han uttalar som sin
öfvertygelse (s. 44), att »om Preussen endast egde ett
större antal jordegare och Frankrike en mera allmänt
spridd upplysning skulle en säker följd deraf vara,
att allt slags autokratisk styrelse snart skulle
blifva omöjlig inom båda dessa länder».
Vi kunna icke annat än på det varmaste hos en
hvar anbefalla hans intressanta och tänkvärda
nationalekonomiska uppsatser. Tyvärr är just den
föreliggande återgifven med sådan vårdslöshet i
afseende på sifferuppgifter, att den förlorar större
delen af sitt värde. Flertalet af dessa härleder
sig visserligen derifrån, att öfver-sättaren på
ett ungefär reducerat de utländska måtten, mynten
m. m. till motsvarande svenska, och det kan nog ibland
betyda mindre, om man sålunda räknar metern till 3 fot
i stället för 3,37 och en francs till 75 öre i stället
för 72 etc., men icke kan det vara tillfredsställande,
när man reducerar större tal och dervid återgifver
enheterna af foten och örena på riksdalern. Men det
är icke nog härmed. Der förekomma sådana slarffel,
som att hektaren göres lika med tunnlandet på ett
ställe (s. 33), med ungefär l ^ tunnland på ett annat
(s. 35) i stället för det rätta måttet omkring 2
tunnland, som oftast användes. Sid. 29 läser man,
att i Posen finnes 6,650 fot väg per geometriskt
tunnland, hvilket skall vara 18,700 fot per geografisk
(jvadratmil. Ofversät-tarens uppgift å s. 38, att
Hannover eger 240,000 jordegare, som sjelfva sköta
sin jord, då originalet har 350,000, kan jag endast
förklara så, att han reducerat de 120,000 hektarer
riddargods, som stå på raderna nedanför i originalet,
till 240,000 tunnland och så i hastigheten förvandlat
dem till jordegare. S. 56 har öfvers. icke hunnit
eller icke kunnat förstå Lavekyes framställning af
hvit-betsfabrikationeri i Preussen, hvarför säkerligen
också den punkten blir för läsaren obegriplig, ty
ingen kan väl deraf se, att Preus-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
