Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk ekonomi. Ambroise Clément: Den politiska ekonomien i sin närvarande utveckling. På svenska utgifven med Inledning och tillämpning på Fäderneslandets förhållanden af C. F. Bergstedt. Af J. W. Arnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214 POLITISK
EKONOMI.
vit tillgodogjord. Långt ifrån således, att det är
de första spadtagen eller det först använda lilla
kapitalet, som rikast löna odlarens möda, är det
snarare det senast använda arbetet, som gifver den
största produkten, och i förhållande till jorden
likasom till alla öfriga naturagenter såsom redskap
fortgår således det menskliga arbetet till allt
större styrka och högre produktivitet. Att ej jorden
gifver något för intet, att ej någon jordränta såsom
eri naturens gratisgåfva existerar, bevisas äfven,
mena de, mera än tillräckligt deraf, att äfven den
bördigaste jordegendomens värde, långt ifrån att
öfverstiga, vanligen understiger suraman af alla
de kapital och värdet af allt det arbete, som derpå
succe-sift blifvit användt.
Ehuru mycket benägna att antaga denna senare mening,
tro vi dock, att hela denna lära om jordräntan
erhållit’ en vida större uppmärksamhet, än dess
ringa betydelse för vetenskapen verkligen förtjenar,
ocru utan att inlåta oss på någon undersökning,
om den bättre eller sämre jorden i allmänhet först
blifvit odlad, våga vi endast den anmärkning, att
det väl svårligen låter sig förneka, det jorden är
olika fruktbar, och att således de olika slagen
af jord producera till olika pris. Men jordens
produkter likasom alla andra betinga pris i
förhållande till tillgång och efterfrågan, och om
en stegrad efterfrågan af näringsmedel föranleder
deras produktion med högre omkostnader, måste de
äfven betalas med ett pris, som motsvarar deras
produktionskostnad. Det är då tydligt, att den
jord, som producerar mera eller billigare, erhåller
ett högre värde i jemtorelse med andra egendomar
och sålunda måste gifva en ränta; men icke lärer
man kunna af denna ränta draga den slutsats, att
sparimålens eller de andra produkternas värde i
allmänhet stigit i förhållande till värdet af det
arbete, som frambringat dem. Man behöfver, för att
öfvertyga sig om motsatsen, endast jemföra under
olika perioder prisen på näringsmedlen med priset
på åkerbruksdagsve.rken, eller, ännu bättre, den
åkerbrukande befolkningens antal med qvarititeten af
åkerbrukets årliga produktion vid olika vidt skilda
perioder. Vi tro således, att en jordränta, fattad
såsom ett öfverskott af produkternas försäljningspris
öfver deras produktionskostnad verkligen kan existera,
och att ändock Careys sats, att värdet af äfven den
bästa jordegendomen icke på långt när motsvarar värdet
af alla i densamma nedlagda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
