Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk ekonomi. Ambroise Clément: Den politiska ekonomien i sin närvarande utveckling. På svenska utgifven med Inledning och tillämpning på Fäderneslandets förhållanden af C. F. Bergstedt. Af J. W. Arnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK EKONOMI.
215
kapital, kan vara sann, emedan här såsom i öfrigt
arbetets stigande qvalitet eller produkiva förmåga
naturligen sträfvar att förminska värdet af kapitalet,
såsom besparad produkt af ett föregående mindre
gifvande arbete.
Malthus’ utgångspunkt var egentligen en protest
rnot den på 1700-talet rådande läran om statens
allmakt, om statens rätt oeh pligt att ingripa
i, ordna och bestämma allt individens görande
och låtande, och särskildt mot statens äflan att
befrämja äktenskapens talrikhet och fruktsamhet;
en äflan, som utgick från den förutsättning, att en
starkt tillväxande befolkning vore rikedomens-och
maktens förnämsta vilkor. Malthus fastställer sålunda
genast de principer, på hvilka politiska ekonomien
sjelf hvilar, nemligen den individuella frihetens
och ansvarighetens, då han uppmanar individen att
för sin framgång i lifvet endast lita till sin
egen vilja och förmåga och derför söka stärka dem
båda, samt att ej vänta allt af detta ofattliga
väsende, som kallas staten, och som i verkligheten
hvarken kan eller får tillförsäkra honom hans
uppehälle. Djupt gripen af allt det elände och den
nöd, som herrskade inom de fattigare klasserna af
samhället, förklarade han statens bemödanden att genom
premier och understöd befrämja folkökningen för rent
förkastliga, emedan befolkningen icke kunde tillväxa
öfver hvad tillgången på näringsmedel medgaf, och att
befolkningens naturliga tendens att så vidt möjligt
närma sig denna gräns borde snarare tillbakahållas än
befrämjas. Ty, sade han, naturen har hos menniskan
nedlagt en så stark reproduktionsförmåga, att om
denna utan hinder finge fritt verka, skulle slägtet
föröka sig i geometrisk progression d. v. s. såsom
2, 4, 8, 16 o. s. v. under det jordens bördighet
endast tillväxte i aritmetisk eller såsom l,. 2, 3,
4 o. s. v., och det var då lätt insedt, att om inga
hinder mötte, den dag snart måste vara för handen,
dä jorden icke längre kunde föda denna tillväxande
menniskomassa, och då eländet, hungern och döden måste
ingripa såsom korrektionsmedel för att återställa den
rubbade jemnvigten. Sådan var öfverallt naturens lag,
men för menniskan behöfde den icke med nödvändighet
gälla,, emedan hon var ett högre väsende, begåfvadt
med förutseende och förmåga af omtanke för framtiden,
och det var derför äfven hennes första pligt, att
ordna sin tillväxt i antal i noga öfverensstämmelse
med sannolikheten för sin utkomst, så att, i stället
för hun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
