Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk ekonomi. Ambroise Clément: Den politiska ekonomien i sin närvarande utveckling. På svenska utgifven med Inledning och tillämpning på Fäderneslandets förhållanden af C. F. Bergstedt. Af J. W. Arnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
POLITISK EKONOMI.
221
vi dock icke beklaga, att plats blifvit lemnad åt
denna så att säga förberedande undersökning, ty
om den också ej innehåller något egentligt nytt,
synes dock författareris uppfattning af de deri
berörda frågorna i allmänhet så riktig, hans kärlek
till friheten så varm och hans öfvertygelse om dess
välsignelse så fast, att den säkert skall äfven af de
med dessa ämnen hemmastadde med intresse läsas och
på samma gång hos de i vetenskapen oinvigde väcka
håg och kraft till nya och grundligare studier.
Det är egentligen endast en af de i detta kapitel
framställda satser, som vi anse oss böra upptaga
till diskussion, nemligen den om egendomens grund
och berättigande. Författaren erkänner, att egendomen
grundar sig på det produktiva arbetet, på hvars och
ens rätt att njuta och förfoga öfver sitt arbetes
frukter, men han gör det blott derför, att häri
»utom cl ess är öfvertygad att egande-rätten i
denna bemärkelse är nödvändig för det gemensamma
intresset. Han erkänner således fullt den af Say,
Mill, m. fi. upptagna nyttighetsprincipen såsom
grund för politiska ekonomien, med förkastande af den
allmänna rätten. Endast i det fall, säger han, watt
denna anvisning af den allmänna rättskänslan, enligt
hvilken hvar och en bör få njuta och fritt förfoga
öfver frukterna af sitt arbete, vid undersökning
befinnes stå i öfverensstämmelse med den allmänna
nyttan, är egendomen berättigad; i motsatt fall
kan den ej rättfärdigas, emedan ekonomien för sitt
omdöme icke har någon annan regel eller kriterium
än nyttan». \7i åter tro, att egendomen icke är en
stöld eller en usurpation. legaliserad af lagstiftaren
och ekonomisterna, derför att den befunnits befrämja
det samfälda intresset; men väl att den är grundad i
menniskans egen natur och väsende, såsom frukt af det
arbete, hvars stränga lag menniskan är underkastad,
och vi tro, att den är ett nödvändigt faktum, som
varit till före hvarje ordnadt samhälle, och att den
måste vara öfverensstämmande med samhällsintresset,
emedan den till väsendtlig del utgör vilkoret och
grunden för samhället sjelft. Hvem vet icke dessutom,
att det just är i namn af detta samfälda intresse, af
denna »salus reipublicap», som man har regle-menterat,
förtryckt och våldfört arbetet och egendomen; och
om man vill endast från synpunkten af det gemensamma
intresset söka deducera egendomens helgd likasom ock
arbetets och bytets frihet, kan det visserligen vara
att befara, att ännu en gång enskilda in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
