Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Politisk ekonomi. Ambroise Clément: Den politiska ekonomien i sin närvarande utveckling. På svenska utgifven med Inledning och tillämpning på Fäderneslandets förhållanden af C. F. Bergstedt. Af J. W. Arnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226 POLITISK
EKONOMI.
bytet vore en del af produktionen, och detta har dock
vår författare icke gjort. Vi kunna icke annat finna,
än att författaren med alla dessa skäl visserligen
lyckats ådagalägga, att kapital och penningar
icke äro identiska, hvilket redan otaliga gånger
blifvit ådagalagdt, men deremot alldeles icke, att
penningen, ehuru en produkt af arbetet, som användes
reproduktivt och som eger bytesvärde, hvilka utgöra
kapitalets väsendtliga bestämningar, likväl icke får
anses utgöra en integrerande del af kapitalet; och
intill dess detta blifvit bättre bevisadt, tro vi,
att fortfarande såsom hittills ett lands myntstock
utgör en icke oväsentlig del af dess fasta kapital.
På flera ställen i sin bok, särdeles i det kapitel,
som handlar om villfarelser rörande myntet,
kapitalen och krediten, återkommer författaren till
detta ämne och söker uppvisa, till hvilka oriktiga
slutsatser, till hvilken oreda och förvirring den hos
åtskilliga författare, bland andra J. S. Mill, ofta
förekommande förblandningen af kapital och penningar
föranleder. Såsom särdeles slående exempel på en dylik
begreppsfÖrvexling anför han bland annat dels Mills
yttrande, att »de disponibla kapitalen deponerade i
bankerna utgöra ett lands lånetillgångar», dels ock
Wolowskis: att bankernas åliggande är att fruktbargöra
hvarje befintligt kapital, som kommer till dem i
form af insatser; hvilka insatser fqr ett ögonblick
antaga skenet af penningar, men i sjelfva verket äro
disponibla produkter, som skola läggas till grund
för blifvande företag, och sålunda utgöra realiseradt
kapital. Här är nu, menar författaren en riktig härfva
af villfarelser, ty det som i banker och sparkassor
deponeras är penningar, och dessa penningar utgöra
alldeles icke något tillägg till landets kapital,
emedan de sannolikt redan förut funnos i landet. Ett
sådant tillägg kan endast ske genom besparingar,
öfverskott af de producerade nyttigheterna öfver
de förbrukade, och de deponerade penningarne hafva
dermed intet annat att göra än på sin höjd tjena
som mätare af besparingarnas värde. Om vi rätt
fattat författarens mening, synes han oss här göra
sig skyldig till, om icke ett egentligt misstag,
likväl ett ganska onyttigt hårklyfveri. Ty ehuru det
visserligen är sannt, att besparingarna icke direkte i
sin naturliga form i en bank insättas, utan blifvit,
för att kunna värderas och af insättaren lättare
disponeras, förvandlade i penningar, äfvensom att
desamma för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
