Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lyrik. Viola. Lycka. Höststämning. Sång i fjerran. Hafvet. En sommarqväll i Sachsen. Af Fjalar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LYRIK. 249
Lyrik.
Viola.
Hur kunde till ljuset du komma.
På eviga tecknarnas Ö?
När sprang vad så fager en blomma
Ur domnande vintrarnas snö?
Hvem väfde det guldet i böljande hår,
Hvem gjöt kring ditt anlet den soliga vår,
Hvem gaf dig de ögon så fromma,
Så klara som stjernor i sjö?
Bland klippor, som lodrätt sig sänka,
Du strålande flög mig emot,
Så glad som vi fogelen tänka,
Som jublande flaxar ur bo’t
Och rosorna brunno så klara på kind,
Med lockarna spelade himmelens vind.
Hvart kunde väl kosan du länka.
Hvart bar dig den dansande fot?
Du stod vid min sida, du lilla,
En enda., en flyktig sekund,
Förundrad du lyssnade stilla
Till talet ur främlingens mund;
Då log du så glad, så förtroendefull,
Och skakade sakta det vågiga gull;
Men borta du var som en villa,
Ett stjernskott på himmelens rund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>