Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar om svensk verskonst. Aristophanes' lustspel Foglarne, öfvers. af Hj. Säve. Af M. Dalsjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANMÄRKNINGAR OM SVENSK VERSKONST.
pestiska verserna. Deri så kallade trochaieus
tetraraeter catalec-ticus, bestående af sju och en
half trokéer, hvilken Tegnér begagnat i »Frithiofs
frestelse», är af hr S. behandlad med mycken
korrekthet. Ofta nog har han i stället för trokéen
insatt en dak-r,yl, hvilket greken icke gerna gjorde
utom i nomina propria; men rytmen stores icke häraf
och kunna fel mot prosodiken härigenom undvikas, taga
vi gerna mot daktylerna. På ett ställe är systemet
troligen af förbiseende rubbadt: v. 305, der trokéerna
plötsligt afbrytas af en jambisk vers, O ve! hvad
foglahvimmel der! o ve! hvad trastars mängd jag ser!
Om det första »o» tages bort, blir här allt riktigt.
Det anapestiska metersystemet är det, som hr S. synes
oss hafva behandlat bäst, och detta ehuru detta
system ingalunda är det lättaste att i svensk vers
tillämpa. De partier, der dialogen är affattad i
katalektiska anapestiska tetrametrar anse vi i öfvers,
vara mest lyckade. Utrymmets knapphet förbjuder oss
dock att anföra något prof på dessa verser.
Äfven i körsångerna, om hvilka vi också böra
nämna något, har hr S. i allmänhet skrifvit goda
anapester. Några anmärkningar måste vi dock här
göra. I stället för anapester få spondéer användas,
men jamber äro här alls icke tillåtna. Dock hafva
hos hr S. jamber emellanåt insmugit sig i stället
för anapester (t. ex. 1092, 1094, 1059, 1068).
Hvad cesuren angår, har hr S. strängt iakttagit den
i den anap. tetrarnetern, men i den anap. dimetern
har den något ofta blifvit försummad.
Med förbiseende af en och annan inadvertens af
oftast föga betydelse, anse vi hr S:s öfversättning
af körsångerna vara ganska lyckad. Hans grundsats
att återgifva originalets upplösta versfötter med
oupplösta måste väl obetingadt gillas; ty tre,
fyra, fem obetonade eller korta stafvelser efter
hvarandra fördrager väl icke vårt språk, så vida
någon hörbar rytm skall åstadkommas. Af samma skäl
böra sådana versfötter, som innehålla tre eller fyra
korta stafvelser utbytas mot andra. Så har också hr
S. utbytt originalets poeories primi (’ - ^ - ^ mot
cretici och koriam-ber. Äfven dokmierna ( ^ - - ^ -
) behandlar hr S. vanligen väl. Denna versfot lämpar
sig ganska väl för svenska språket, Vi hänvisa till
427 ff., 1262 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
