Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och tretioåriga kriget. Droysen: Gustaf Adolf. Öfversättning. II. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290 DEN TYSKA HISTORIESKRIFNINGEN RÖR. GUST.
ADLLF.
läggas honom till last; ty blott i samråd med England
kunde han rimligtvis hoppas att inverka på kejsarens
beslut. Att detta ej lyckades, derför drabbar
ansvaret, såsom Droysen på ett klart och ofvertygande
sätt ådagalagt, företrädesvis den dåvarande engelska
styrelsen, som, svag och obeslutsam, ej ville handla,
blott underhandla, och genom sina underhandlingar
lika mycket skadade Kurpfalz’, som en annan engelsk
styrelse i våra dagar genom sin medlande inverkan
skadat Danmarks sak.
Vi äro i tillfälle att ur det svenska riksarkivets
källor lemna några karakteristiska bidrag till denna
bedröfligt fredspolitiks historia.
Efter Fredriks val till konung af Böhmen var man till
och med i England till en början osäker, hvad parti
konung Jakob skulle taga i denna sak. I ett bref
till A. Oxenstjerna, dat. London d. 23 Sept. 1619,
skildrar Spens den brydsamma belägenhet, hvari
konung Jacob blifvit försatt genom det Böhmiska
konungavalet, alldenstund han nu befunne sig i det
svåra dilemmat att antingen nödgas bistå sin måg och
de öfriga förbundne för-starne och derigenom råka
i krig med kejsaren och konungen af Spanien, eller
ock öfvergifva de förre och föredraga konungens af
Spanien vänskap. »Men på samma gång han ogerna låter
lösslita sig från denna», tillägger Spens, »anser
han det å andra sidan lända sig till sky m f, att
låta sin måg och de öfriga förbundne undertryckas,
i synnerhet då det gäller sådane, som bekänna den
reformerta religionen». Obenägenheten att bryta med
Spanien behöll dock öfverhanden och bestämde nu och
framgent Jakobs tvetydiga och haltande politik, till
dess han af omständigheternas tvåiigsmakt omsider såg
sig nödgad till det steg, för hvilket denne »trons
försvarare» (fidd defensor) under åratal fegt ryggat
tillbaka.
Att Jakob med ett slags ostentation offentligen
uttalade sitt ogillande af Böhmarnes förfarande
och aldrig kunde förmås att erkänna Fredrik för
konung af Böhmen, är bekant. Hans beteende härvid är
karakteristiskt. »Hvad konungen af Böhmen beträffar»,
skrifver Spens till Oxenstjerna den 20 April 1620
»så kan vår konung (Jakob) hvarken genom offentliga
skrifter, mundt-liga framställningar eller sina
undersåtars böner förmås att erkänna honom, oaktadt
det (vid hofvet) dagligen talas till den Pfalziska
kurfurstens förmån. Och detta sker icke utan en klok,
vigtig och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
