Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och tretioåriga kriget. Droysen: Gustaf Adolf. Öfversättning. II. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA HISTORIESKRIFNINGEN RÖR.
GUST. ADOLF. 291
hemlig orsak; ty derigenom af hållas både påfven,
konungen af Spanien och öfrige papistiske förstår från
att förklara sig för öppna fiender till konungen af
Böhmen». Det var med slika skenfagra föregifvanden,
Jakob I sökte rättfärdiga sin neutralitetspolitik
i deras ögon, som med värma omfattade Fredriks och
Böhmarnes sak. Så t. ex. säger Jakob sjelf i ett bref
till pfalzgrefven Jo h. af Zwei-briicken, dat. d. 23
Sept. 1620 (afskr. i sv. riksark.), att han iakt-toge
neutralitet i den Böhmiska frågan just för att med så
mycket större framgång kunna såsom medlare befordra
Fredriks bästa.
För öfrigt vill det synas, som om konung Jakob i
sjelfva verket ej qgerna hade sett yxan gå, om blott
han sjelf slapp hålla i skaftet; ty han icke blott
tillstadde sina undersåtar att såsom frivillige
ingå i Fredriks här, samt genom penninginsamlingar
m. m. bispringa honom och Böhmarne, hvilket han
måhända icke kunde eller vågade förhindra; utan
han sökte äfven på sin borgen förskaffa sin måg en
betydande pennillgförsträckning af Kristian IV. Men
vid dylika halfva åtgärder stannade det, medan
ett kraftigt uppträdande från Englands sida utan
tvifvel hade lifvat det sjunkande modet hos tysklands
protestantiska förstår och ständer, befrämjat Kristian
IV:s plan till en stor beväpnad koalition och möjligen
gifvit kriget en helt annan vändning.
Snart visade det sig äfven, huru föga konung Jakobs
neutralitetspolitik förmådde hålla Spaniens svärd
i skidan eller sätta honom i tillfälle att på
underhandlingens väg gagna sin måg; ty den hindrade
hvarken kejsaren att förklara Fredrik i akt eller
Spanien att låta Spinola inrycka i Pfalz.
Vid första underrättelsen om den fara, som hotade
de Kur-pfalziska arfländerna, lät konung Jakob i
Hamptoncourt d. 24 och 25 Sept. 1620 uppsätta en
förklaring, att han såsom sin egen fiende skulle anse
en hvar, som anfölle det Kurpfalziska området. Men,
innan denna förklaring, som konungen först ville
förelägga parlamentet, hann utfärdas, inlopp
underrättelse, att Spinola redan inryckt i Pfalz. Nu
tillsände Jakob sin ambasadör (i Spanien?) en annan
not, af innehåll, att om Spinola icke utrymde de
i Pfalz besatta platserna, skulle H. M:t (konung
Jakob) förklara sig för hans fiende *). Men Spinola
fullföljde icke dess mindre de vunna
*) Peter Falks bref t, Gust. Adolf, dat, Amsterdam
d. ISNov. 1620.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
