Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och tretioåriga kriget. Droysen: Gustaf Adolf. Öfversättning. II. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN TYSKA HISTORIESKRIFNINGEN RÖR.
GUST. ADOLF. 301
Under hans första fälttåg- härstädes infann sig hos
honom ett danskt sändebud, Georg Sehefeld, med det
högst egendomliga förslaget från Kristian TV, att
Gustaf Adolf skulle förena sina stridskrafter med hans
egna i Nedersachsiska kretsen, på det båda »conjunctis
viribus» måtte föra kriget in i fiendens ’eget land
samt derigenom afvända det från nämnda krets och
angränsande länder. Vi hafva svårt att föreställa
oss, att den sluge Kristian IV var nog lättrogen
att hoppas på antagandet af ett dylikt förslag;
men vi våga ej afgöra i hvad afsigt det egentligen
framställdes. Måhända skedde det i samma syfte, som
Kristian IV.-s på mötet i Zechlin framkastade förslag
att, mot ersättning af kostnaderna, Öfverlåta de af
honom värfvade tropparne oeh hela ledningen af kriget
åt Gustaf Adolf .- ett förslag, hvars egentliga syfte
Droy-seri, enligt vår tanke, riktigt bedömer.
Gustaf Adolf gaf, som man med skäl kunnat vänta,
ett afböjande svar på Sehefelds andragande,
men tog1 sig af denna beskickning anledning att
först genom Ludvig Easch, sedan (i April 1627)
genom Jonas Burreus inleda underhandlingar om ett
förbund mellan Sverige och Danmark "). Kristian IV
visade sig äfven benägen för ett sådant förbund,
men de begge parterne uppfattade det ur för olika
synpunkter för att man skulle kunna blifva ense om
vilkoren; och oaktadt alla vänskapsförsäkringar kunde
det misstroende icke utplånas, med hvilket de begge
ko-nungarne ömsesidigt bevakade hvarandras steg och
ofta motarbetade hvarandras planer. Så t. ex. såg
Kristian IV med växande oro de svenska vapnens
framgångar i Liefland och Preussen och sökte väl
egentligen af sådan anledning förmå Gustaf Adolf att
inställa fiendtligheterna mot Danzig; medan å andra
sidan Gustaf Adolf misstänkte Kristian för att i det
tyska kriget blott söka sin egen fördel och derför
förmanade de rnecklenburgske hertigarne att icke allt
för mycket sätta sin lit till konungen af Danmark.
I Tyskland hade emellertid afgörande händelser timat,
Maris-felds här var så godt som tillintetgjord
och Kristian IV:s hade i Augusti J 626, kort
efter Sehefelds beskickning till Gustaf Adolf,
lidit det olycksdigra nederlaget vid Lutter. Efter
underrättelsen om detsamma skref visserligen Karl I
af England ett uppmun-
*) Se i synnerhet instruktionen för den sistnämnde
dat. d. 2G Mars 1627. Svenska registrat. i
kgl. riksark, i Sthm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
