Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den tyska historieskrifningen rörande Gustaf Adolf och tretioåriga kriget. Droysen: Gustaf Adolf. Öfversättning. II. Af S. F. Hammarstrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
304 DEN TYSKA HISTORIESKRIFNINGEN RÖR.
GUST. ADOLF.
icke starkt påyrka något förbund med Sverige, och
Baner anbe-faldes att derutinnan gå ytterst försigtigt
till väga.
Men äfven afsigteri att inlägga Svensk garnison
i Wismar omintetgjordes genom stadens vägran att
på hertigens bud emot-taga en sådan. Dertill kom
underrättelsen, att kejsarens folk framträngt öfver
Elben, och att Liibeckarne skickat tvenne kompanier
om 600 man hvardera in i Wismar. »Hvilket allt»,
tillägger Gustaf Adolf i sitt bref till Johan Kasimir
af d. 14 Aug. 1627, »vårt consilium förändrar och
hindrar».
Om hösten samma år återkallades Per Baner till
Sverige, och Gustaf Adolfs plan till en intervention
i Mecklenburg var härmed omintetgjord. Detta land var
inom kort i Wallensteiris händer och dess förjagade
förstehus måste söka en tillflykt i Sverige.
Äfven Danmarks ställning tycktes förtviflad. Gustaf
Adolf, som fruktade dess undergång och det
Habsburgska husets hotande »dominium» på Östersjön,
skyndade att ännu en gång erbjuda Kristian IV sitt
förbund. Kristian TV tvekade äfven nu att antaga det
och ryggade, måhända icke utan skäl, tillbaka för de
af Gustaf Adolf- föreslagna vilkoren. Förbundet kom
dock slutligen till stånd och den Svenska flottan
utrustades till Danmarks undsättning. Då anropade^
det af Wallenstein hotade Stralsund Kristian IV
och Gustaf Adolf om undsättning och blef af begge
bön-hörd. Men det var den Svenska undsättningskorpsen
under öfverste Eossladin, som skördade den förnämsta
äran af stadens räddning. Det gick härvid hett
till. Öfverste Eossladin blef sjelf dödligt sårad
och omkring hälften af hans tappre soldater lågo
döde eller sårade på valplatsen; men Stralsund var
räddadt och förblef det i trots af den öfvermodiga
ed, med hvilken Wallenstein skall hafva svurit att
eröfra staden, om den ock vore med en kedja fästad
vid himmelen.
Dermed var det första afgörande steget taget till
Sveriges inblandning i det tyska kriget. Men Gustaf
Adolf insåg att Sveriges krafter för sig allena
icke voro detta verk vuxna, och till Danmark hade
han ingen synnerlig tillit, om ock han så väl som
Kristian IV genomskådade Wallensteins bemödanden
att utså tve-drägt dem emellan. Gustaf Adolf beslöt
derför att se sig om efter andra bundsförvandter och
inledde för detta ändamål underhand-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
