Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordnandet af det rättsliga försvaret. O. A. Beckman: Framställning om nödvändigheten att införa ett advokatstånd i Sverige. O. A. Beckman: Fyra till Riksdagens Justitie-Ombudsman ingifna skrifter rörande bland annat nödvändigheten att införa ett advokatstånd i Sverige. 1869 års Riksdagsförhandlingar. Af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM ORDNANDET AF DET KATTSLIGA FÖRSVARET.
öl O
het vid ett ämne. som af sina rätte
målsmän, de lagstiftande myndigheterna, synes
hafva blifvit allt för flygtigt behandladt
Detta har han ej förfelat; och deri ligger
hans obestridliga för tjenst.
Deremot kunna vi ej underläta att anmärka, att de
korta historiska antydningar, som af författaren på
flera ställen blifvit gjorda, påtagligen icke blifvit
hemtade ur de bästa källor, och derföre äro i flera
afseenden missledande. Särskildt gäller dettn den
franska barreau’n; och som dess öden och utbildning,
i hög grad tjena att belysa frågan i dess helhet,
samt jemväl utöfvat ett synnerligen framstående
inflytande på sakförareståndets ställning i det öfriga
kontinentala Europa, skola vi något omständligare
vidröra de vigtigaste momenterna af det franska
sakförareståndets historia.
Ehuru man eger anledning antaga, att sakförarekallet
i Frankrike existerade redan under feodalismen, är
det först i gryningen af den moderna tiden, som dess
utöfvare uppträda såsom ett särskildt, rättslärdt
stånd. Från och med det sjuttonde seklet hade det
vunnit fast organisation samt åtnjöt de friheter,
som ännu i dag betrygga ståndets sjelf ständighet
och inflytande. Det utgrenade sig i samfund, ett
vid hvarje af de förnämsta dom-stolarne. Dessa
samfund, som stodo öppna för alla, hvilka aflagt
vederbörliga juridiska prof och under en viss tid
(stage) auskul-terat vid domstol, egde sjelfva
bestämma öfver sina inre angelägenheter. Deras
valda styrelse eller råd (conseil de Fördröj med
föreståndare (båtonnier) afgjord e med oinskränkt
myndighet; i fråga så väl om upptagande i samfundet
som om den disciplinära ordningen inom detsamma, och
kunde i följd häraf ej mindre vägra att upptaga en
sökande på sakförarelistan, än ock tilldela en advokat
varning, eller för någon tid suspendera honom från
utöfvandet af yrket eller helt och hållet derifrån
utesluta honom. Endast i sistnämnda fall var klagan
tillåten; den afgjordes af samfundet i dess helhet
på allmänt sammanträde.
Sådan var till sina hufvuddrag sakförareståndets
organisation vid revolutionens början. Hvilken
framstående ställning det intog i sina medborgares
aktning och förtroende ådagalägges af ett stort och
påtagligt faktum. Bland de 621 folkvalde medlem-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
