Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordnandet af det rättsliga försvaret. O. A. Beckman: Framställning om nödvändigheten att införa ett advokatstånd i Sverige. O. A. Beckman: Fyra till Riksdagens Justitie-Ombudsman ingifna skrifter rörande bland annat nödvändigheten att införa ett advokatstånd i Sverige. 1869 års Riksdagsförhandlingar. Af A. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omständigheterna använda särskilda grader af straff,
hvilka bestå i anmärkning, varning, suspension samt
utstrykning. Klagan är tillåten blott emot beslut,
innefattande suspension eller utstrykning. Dess
pröfning hör under jurisdiktionens domstol. Vid de
domsagor, der advokaternas antal understiger sex,
fungerar domstolen såsom råd och besluter således i
alla frågor, som eljest tillhöra rådets afgörande.
För fullständighetens skull må slutligen anmärkas,
att användandet af advokat, som i äldre tider var
tillåten i alla rättsfall, civila liksom criminela,
genom ordonnanserna af 1539 och 1670 inskränktes
till civila mål. Med införandet under revolutionen
af juryinstitutionen i brottmål följde äfven
nödvändigtvis anordnande af rättsligt försvar för den
anklagade; och den muntliga proceduren inför juryn,
offentligheten i förhandlingarne samt den vidsträckta
spridningen af advokaternas försvarstal bidrogo
synnerligen mäktigt till höjande af ståndets anseende.
De ofvan antydda hufvuddragen i det franska
sakförareståndets organisation: öppet tillträde
för hvar och en på grund af aflagda examina och
förvärfvad praktisk duglighet kompetent sökande,
fritt utöfvande af yrket, samt med få inskränkningar
fullständig sjelfstyrelse och disciplinärt
öfvervakande, utöfvadt af ståndet sjelft eller
dess valda deputation, öfver hvarje dess medlem,
dessa drag igenfinnas med obetydliga modifikationer
äfven i det engelska sakförareväsendet. De fyra
sakföraresamfunden i London eller de s. k. Inns
of Court äro helt och hållet privata föreningar,
hvilkas myndighet grundar sig uteslutande på uråldrig
häfd. Rättigheten att till praktiserande sakförare
(barrister) upptaga kompetente kandidater, äfvensom
att ur sakförarematrikeln utstryka en hvar, som
genom dålig vandel eller oduglighet gjort sig dertill
förfallen, tillhör oinskränkt föreningarne sjelfva
och utöfvas af deras valda styrelse (the bench). »Oss
förekommer det, »yttrar en svensk rättslärd[1] i
fråga härom», föga öfverensstämmande med begrepp om
lagbunden frihet i ett samhälle, att möjligheten att
få inträda i ett aktadt yrke skall bero af styrelsen
för privata föreningar; likaså att myndigheten att
skilja individen från yrket,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
