Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 339
lokala förhållanden, till folkmängden, till de
materiela hjelpkällorna och samhällsutvecklingen. En
sådan ordning i afseende på försvarsväsendet har
blifvit införd i alla de länder, som för krigsmaktens
organisation i dess helhet eller delvis antagit
allmän värnepligt, till och med i Schweitz, och
har den väpnade styrkan i allmänhet fördelats i
linie- eller stamtrupper, deras reserv, landt-värn
och laridtstorm eller endera. På dessa särskilda
afdelningar af krigsmakten fördelas medborgarne
efter ålder, och skola alla medborgare i de länder,
der ej folkmängdens storhet hindrar allas användning
och föranleder till utlottning af vissa, hvar efter
sin ålder genomgå dessa afdelningar. Man må, huru
mycket man vill, sätta sig emot sådana lagar och visa,
huruledes de drabba ojemnt, ena gången utan obehag för
dem, som fullgöra värnpligten, andra gången tagande
deras lif, - de kunna dock ej undvaras. Man må huru
väl som helst bevisa, att kriget är ett improduktivt
arbete, som beröfvar en nation ej ringa tillgångar,
hvilka bort produktivt användas; man må föra räkning
öfver, huru många millioner dagsverken, som årligen
för detta ändamål gå bort, huru många millioner af
en stats inkomster, som slukas af försvarsväsendet,
- man kommer dock ej från fosterlandets manande rop
till sina söner: Vill du vara medlem i ett fritt
land, älskar du ditt fosterland, så måste du göra
uppoffringar för dess försvar, genom både skattebidrag
och personlig tjenstgöring. Blotta ordet folkbeväpning
är ej tillräckligt att skydda fäderneslandet, och huru
utsträckt man tänker sig den allmänna värnpligten,
enskild tjenstgöring kan ej undvaras.
Det är ordnandet af denna tjenstgöring eller
sättet, hvarpå värnpligten skall fullgöras, som
utgör frågan för dagen hos oss. Senare tiders
händelser utvisa, huru folkrätten ännu ej hunnit
så intränga i nationernas allmänna medvetande,
att en stat med huru naturliga gränser som helst,
kan, om han vill lemna sina grannar i fred, vara
säker på att i ostördt lugn få egna sig åt ensamt
fredliga idrotter, och menniskonaturen gifver oss
ej heller stora förhoppningar om den eviga fredens
förverkligande. Det tjenar derföre till intet att
undanskjuta frågan genom betraktelser Öfver vår
verlds eländiga tillstånd, som fordrar, att folken
skola vara beväpnade och öfvade i handterandet af de
efter nutidens förbättrade uppfinningar allt starkare
blifna förstörelsemedlen, eller genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
