Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förespeglingar, att de stora staterna skola afväpna. Till Sverige
likasom till hvarje annat land ljuder maningen: Var vaken och stå
på din post, så att du kan haf d a din sjelfständighet! på samma
gång vår historia lärer oss, att om vi göra vår pligt, vi ännu med
förtröstan kunna uppstämma vårt: »Förfäras ej du lilla hop». Mera
än en gång har denna förtröstan räddat oss från undergång. Vi
äro ock öfvertygade, att den fosterlandskärlek, som ingår i den
svenske medborgarens sinnelag, skall i den mån uppfattningen
af försvarsfrågans ståndpunkt och betydelse klarnar, bringas till
ett lyckligt slut.
Det förslag, som af Chefen för Landtförsvarsdepartementet
utarbetadt delgafs förra riksdagen, var egnadt att, om det ock
ej i alla afseenden tillfredsställde, likväl med hänsyn till
beräkningen af kostnader och personlig tjenstgöring gifva fosterlandsvännen
en viss tillförsigt, att fosterlandet kan försvaras, om dess
medborgare göra sin pligt och ej vanslägtas från sina förfäder. De
anspråk på uppoffringar för ett bättre och ändamålsenligare ordnande
af fosterlandets försvar i alla dess grenar, som der framställdes,
gällde en tillökning i utgiften, som svarar emot allmänna
bevillningens belopp och en utsträckning af öfningstiden till två
månaden, fördelade på 3 år. Om man tager i betraktande, att
importen af öfverflödsvaror, såsom kaffe, socker m. fl. sötsaker och
tobak, uppgick under förra året, då vissa delar af riket ledo eller
året förut lidit af missvext, till öfver 73 millioner skålp., samt
att nationen beräknas årligen förbruka 14 millioner kannor
spritvaror, kan man ej utan blygsel sätta i fråga nationens förmåga att
bära den ökade skattebördan. Och hvad den ökade tjenstgöringen
beträffar, från 30 dagar fördelade på två år, till 60 dagar på tre
år, afser den en jemförelsevis så ringa tidslängd, att denna öfning
ej kan, såsom i andra länder, på något sätt utöfva ett menligt
inflytande på vår fredliga yrkesverksamhet. Frågan reducerar sig
derföre ytterst till det spörjsmålet, huruvida medborgaren vill från
sina njutningar årligen undandraga det utgiftsbelopp, som
bevillningen utgör, samt under sina bästa år minska njutningstiden med
de timmar, hvilka erfordras för att ersätta det produktiva arbete,
som bortgått till krigstjenst under 2 månader.
Så enkelt, som detta vårt vigtigaste spörjsmål nu blifvit
framstäldt, företedde sig ej frågan vid förra riksdagen, som undansköt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
