Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
342 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
det vissa knektehållet), de, deras barn och folk,
hvilka till gårdarnas kultur och bruk samt till
ersättande af manskapets afgång nödvändigt kunna
behöfvas, skola för utskrifhingar och alla dermed
hängande besvär, hvad namn de helst hafva kunna,
samt fördubblingar och våldsamma värfningar, nu och i
kommande tider vara alldeles qvitta och befriade.» Då
nu inkallelse till krigs-tjenst, på grund af en allmän
värnpligtslag, sådan K. M. föreslagit, vore till
begreppet och saken en utskrifning »till regementenas
uppfyllande» eller alltså just det, hvarifrån de
emellan K. M. och kronan samt landskapsmenigheterna
ingångna kontrakt frikallat, kunde sålunda den
föreslagna utsträckningen af bevärings-skyldigheten
hvarken ur rätts- eller billighetsgrunder
ifrågasättas, utan att motsvarande lindringar
beredas. Påbudet om en sådan krigstjenstskyldighet som
den föreslagna, hvilken således är en utskrifning, kan
ej, såsom skett i komiterades förslag och i Chefens
för Landtförsvarsdepartementet organisationsförslag,
försvaras deri-genom att skyldighetan identifieras
med »den urgamla förbindelsen, att när så behöfves
gå man ur huse för att afvärja inträngande fienders
anfall», ty denna skyldighet kan endast anses
hafva afsett landstorm. Om man derför ställer sig
på juridisk grund och pröfvar det förhållande, hvari
beväringsskyldigheten kommer till de mellan kronan och
landskapens menigheter ingångna kontrakt, kan man,
heter det vidare, ifrågasätta hela den närvarande
beväringsinrättningens rättsliga tillkomst, för så
vidt som den andra parten - landskapens menigheter
- aldrig blifvit derom hörd, eller åtminstone såsom
olagligt förutsätta det emot bondeståndets protest vid
Eiksdagen 1856- 8 tillkomna beslutet om öfiiingstidens
utsträckning och fördelningen af beväringsskyldigheten
på två år; hvadan nu en varning uttalades mot hvarje
vidare fortgående på denna bana. Hvart den uppfattning
som anser den nuvarande beväringsskyldigheten såsom
något helt annat än utskrifning, skulle kunna
leda, visas genom den erinring, att om så vore
fallet, skulle inan kunna inkalla beväringen till
t. ex. två eller . flera års garnisonstjerist, utan
att frikallelsen från utskrifning dermed skulle anses
kränkt. Mot det skäl. för värnpligtens fullgörande
af rust- och rothållare likasom af andra medborgare,
som hemtats af det förhållandet, att ifrågavarande
börda under tidernas lopp antagit karakteren af en
grundskatt, som ingått i egendomarnes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
