Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 351
des lika, dock med vissa undantag och deribland frihet
från all rotering för det ypperliga frälset. Jemte
dessa kontrakt blefvo efter vidare förhandlingar med
innebyggarne närmare bestämmelser om rotehållarnes
och soldaternas åligganden gifna medelst serskilda
Kongl. Förordningar och reglementen utfärdade på
1680- och 1690-talen, men för Upland och Dalarne
icke förr, än 1725 och 1728. Med de öfriga landskapen
egde särskilda förhållanden rum *). Vissa indelades
likasom städerna till båtsmanshåll, andra till
rusthåll, hvilket sedermera förvandlades till
rotering, och åter andra voro fria från roteringen
genom erläggande af utskrifningspenningar. Slutligen
uppsattes jemte de indelta regementena vissa genom
vår f ning. Genom den sålunda fastställda ordningen
var ett nytt sätt bestämdt för manskapets uppsättande
vid armén och flottan. De forna utskrifningarna,
hvilka påminte om en allmän värnpligt, om de
ock vid verkställigheten kommo i strid med samma
grundsats, voro nu afskaffade, och i dess ställe
grundade sig hela arméns uppsättning på lega och
värfning. Bidragen härtill af folket skulle utgå,
antingen omedelbart genom rotevis skeende uppsättning
och underhållande af rytteri, fotfolk och båtsmän,
eller ock medelbart genom penningars utgörande till
bestridande af kostnaden för manskaps värfning. Hvarje
landskap och stad hade dervid fått sin skyldighet
på ett bestämdt sätt ordnad och egde således
åtnjuta deremot svarande förmåner. Då medborgarnes
skyldigheter med afseende på försvaret sålunda gällde
dels omkostnaden för soldatens lega och underhåll,
att utgå af jorden såsom beskattningsföremål, dels
ock personlig tjenstgöring, deltogo i allmänhet de
särskilda medborgareklasserna, hvar på sitt sätt,
så väl i de bördor, som i de friheter, hvilka voro
med indelningsverket förenade. De privilegier,
som i afseende på utskrifning förut tillhört vissa
medborgare och särskilda slag af samhällsvigtig
verksamhet, förvandlades till frihet för visst
slags jordegendom från rotering och för vissa
medborgareklasser från skyldighet att taga lega eller
värfning **). Den frihet
*) Vi anse oss ej behöfva vidare redogöra för
de egendomliga förhållandena i Skåne, Halland,
Blekinge, Öland, Gotland, Bohuslän, Wester-Norrland,
Jemtland och Herjeådalen, hvilkas militära onera äro
flere-städes beskrifna.
**) Sålunda voro kungsgårdar och andra lägenheter
under kronans omedelbara disposition och det ypperliga
frälset i allmänhet befriade från roteringsbördan,
likaså de ecklesiastikstaten anslagna hemman och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
