Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
från krigstjeristskyldighet, som förr endast de
privilegierade klasserna åtnjutit, var sålunda
nu efter indelningsverkets genomförande och emot
de deri inneburna skyldigheter för land och stad,
utsträckt till alla medborgare, som egde ett stadigt
hem och yrke. Andre medborgare voro hemfallne under
krigstjensten såsom tvångs-tjenst, men ej efter
utlottniug bland ett visst antal -män, utan så,
att de voro hvar och en för sig, när de under vissa
förhållanden anträffades, skyldige att antingen låta
lega sig af rote- och rust-hållare, eller ock taga
var f ning.
De förordningar, som efter indelningsverkets
genomförande utgåfvos, för att stärka försvaret gen8m
manskapets förökande, af-sågo derför ej utskrifning,
utan hvad indelta armén angår, dels sättet för
rekryteringsskyldighetens skyndsamma fullgörande vid
krigstillfällen, den s. k. vargeringen, dels beredande
af lättnad vid rekryters legande; hvadan så väl
förordningar utgåfvos, som ock i knektehållskontrakten
bestämmelser intogos, hvilka förklarade de på lös fot
befintlige medborgare förpligtade att mot ett visst
bestämdt pris låta lega sig af rust- och rotehållare
till soldat eller vargeringskaii, hvarjemte äfven i
värfningsstadgarne (l Dec. 1727
lägenheter; vissa slags hemman och vissa orter, som
voro afsedda för serskilda näringars, i synnerhet
bergsnäringens, understöd, gästgifvare-gårdar, post-
och lotshemman under vissa förhållanden; länsmäns
och fjärdingsmans boställen; militieboställen och
rusthåll. Städerna, som åtagit sig uppsättning
af båtsmän, att utgå af hus och tomt i stad
samt borgerskapet, voro i öfrigt befriade från
krigstjenst. Liksom rote-ringsbördan på jorden i
landsbygden befriade den jordbrukande befolkningen
från fullgörande af krigstjenst i armén, befriade
båtsrnanshållet i städerna, jemte borgerskapet
och husegare, alla der bosatte män, som voro i
statens, kyrkans eller stadens tjenst, eller ock,
utan att vara borgare, idkade ett stadigt yrke,
såsom fabrikanter och manufakturister, samt deras
tjenare och arbetare från särskildt fullgörande
af krigstjenst. Pörfattningarne togo^ äfven hänsyn
till sådana yrkesklasser, som ej kunde hänföras till
någon af de nu uppräknade och ej heller tillhörde
den jordbrukande befolkningen, såsom allmogens
gerningsmän, socken-handtverkare, som emot erläggande
af utskrifningspenningar voro frie från krigstjenst
för sig och lärodrängar; äfvensom de, som idkade
fiskerinäring. Alla samhällsmedlemmar, som voro jord-
eller fastighetsegare eller i statens, kyrkans,
kommunens tjenst, eller ock idkade ett stadigt yrke,
eller voro i någon af dessa medlemmars tjenst, voro
mot de skyldigheter, som ålågo jorden, fria från
krigstjenst. Underkastad krigstjenst var endast den,
som ej ohade stadigt hemvist eller yrke, och således
hvarken var sysselsatt såsom lagstadd tjenare eller
såsom arbetare hos jordegare eller idkare af fabriks-
eller borgerlig näring, samt extra-ordinarie betjening
vid embetsverk och sådane näringsidkare, som vanskötte
sin näring.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
