Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN, 357
rotehållares utskrifningsfrihet inbegripa frihet från
allt slags skyldighet att på kallelse infinna sig för
att på något ordnadt sätt deltaga i fosterlandets
försvar, får man nemligen ej stanna vid friheten
från beväringsskyldigheten, utan äfven anse deras
rätt inbegripa frihet från att deltaga i landstorm,
för så vidt krigs-tjensten der är ordnad och fullgöres
inom åldersklasser samt inbegriper förpligtelse att
tjenstgöra annorstädes än inom ett helt och hållet
efter eget godtfinnande sjelfvaldt område. Utskrifning
är nemligen, enligt förr omförmälda reservanters
i serskilda utskottet definition, hvarje slags
inkallelse till krigstjerist, som sker efter något
slags norm, vare sig efter en viss procent af
befolkningen, efter ett visst antal manskap från
vissa landområden eller efter åldersklasser. Att
stanna på halfva vägen och påstå, att den frihet
från utskrifning under hvad form som helst, som inan
förmenar hafva blifvit utlofvad, skulle afse sådan
inkallelse till krigs-tjenst, som den, hvilken
bestämmes i våra beväringslagar och i synnerhet
i det af K. M:t vid senaste riksdag framlagda
förslag, men ej afse frihet från den krigstjenst,
som efter åldersklasser kan påkallas till ortförsvar i
landstorm, blir derför endast en af omständigheterna
föranledd accomodationstolkning, för att komma
undan den invändning mot ifrågavarande åsigt,
som möter i de försäkringar, hvilka R. St. gifvit
om fullgörandet af »den urgamla skyldigheten, att
när så behöfves, med samlad kraft, man ur huset
afvärja inträngande fienders anfall» Erkänner man
tillvaron af skyldighet till landstorm för rust-
och rotehållare, kan man ej heller komma ifrån att
erkänna deras beväringsskyldighet och kommer således
på en annan väg till nödvändigheten att ej utsträcka
utskrifningsfriheten längre, än den innebar, då
den beviljades.
För att rätt kunna fatta betydelsen af de
försäkringar, som vid indelningsverkets upprättande å
ömse sidor afgåfvos, måste man derför taga hänsyn till
de förutsättningar, under hvilka dessa försäkringar
afgåfvos. Man föreställde sig, att deri nya armén
skulle vara tillräcklig för landets militära behof,
och ortförsvar endast behöfligt, tills armén hunnit
ankomma. Tryggt kan man jemväl påstå, att, likasom
indelningsverket icke kan anses hafva afsett
befrielsen från allmän värnpligt sådan som den
framträdt i beväringsinrättningen, kunna å andra
sidan de gif n a försäkringarna att gå man ur huse
till fosterlandets försvar, ej anses hafva afsett
annat än ort-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
