Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
362 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
makt, för att sedermera lika som andra
beskattningslagar behandlas *).
Men om man nu vill tillerkänna kontraktsformen den
betydelse, att rust- och rotehållarne skulle ega
särskild beslutanderätt, samt tillika i strid mot
verkliga förhållandet föreställer sig, att rust-
och rotehållare i hela riket genom kontrakt fått
frihet från »utskrifning i hvad form, som helst»
sig tillförsäkrad, skulle man derigenom komma till
ett annat orimligt resultat, först och främst i fråga
om utsträckningen af rust- och rotehållares rätt i
detta hänseende, och för det andra i fråga om hvem
som skall ega att tala i deras namn.
Den förfäktade åsigten. blir nemligen i sina följder
så sam-hällsvådlig, att allt försvar dermed kan göras
omöjligt. Ty, på sätt en talare i andra kammaren
den 14 sistl. April utvecklade frågan, om det stode
rust- och rotehållare fritt att med ja eller nej
besvara de frågor, som i detta häriseende kunde från
statsmakternas sida till dem framställas, så skulle
tvifvelsutan den första frågan blifva den: Viljen I
medgifva dessa förändringar i indelningsverket emot
vissa lindringar eller jemkningar i denna börda? Om
rust- och rotehållarne besvarade denna fråga med
nej, så skulle den i och med detsamma anses hafva
förfallit. Man gör dem en ny fråga: Viljen I gå in
på att indelningsverket försvinner och försvaret
fotas på.andra lämpliga grunder? Om då det försvar,
hvars antagande man ifrågasätter, skulle visa sig, för
att vara ändamålsenligast och betryggande, erfordra i
någon mån större uppoffringar, än det närvarande rust-
och rotehållet, så skulle indelningsverkets målsmän
kunna än en gång svara nej - och på samma sätt med
ett nytt nej bemöta hvarje dylik framställning, så
snart förändringen ej ansågs för dern sjelfve nog
fördelaktig. Skulle ej sålunda vid alla tänkbara
förslag, vare sig de
*) Hvad ändtligen beträffar den omständigheten att
sättet, för de med indelningsverket förbundna
skyldigheters utgörande gjorts till föremål
för öfverenskommelser mellan konungen och
jordinnehafvarne, så kan ej heller sådant ega
afgörande betydelse, då dylika aftal ske med så väl
rust- som rotehållare. och således ej äro beroende af
sjelfva den form, som användts för förpliktelsernas
bestämmande, hvarjemte bör erinras, hvad ofvan blifvit
anmärkt, att dessa aftal grunda sig på folkets
representanters beslut, och endast i hvad de röra
spe-ciela administrativa bestämmelser kunna utan
riksdagens hörande af-slutas med regeringsmakten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
