Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
borgare innehafva ifrågavarande slags jord? Jo,
medborgare af alla samhällsklasser, allmoge, idkare
af borgerliga näringar, prester, embetsraän och
adel. Hvilka äro desses lagliga representanter? Inga
andra än svenska folkets representanter. För att
någon annan representation skall kunna tillerkännas
beslutande rätt för dessa menigheter, erfordras att
en lag bestämt en sådan representations sammansättning
och beslutanderätt. Finnes en sådan lag?
Efter denna redogörelse för kontrakten och den
åberopade ut-skrifningsfrihetens rätta halt
vilja vi gifva en framställning af de positiva
rättsbestämmelserna i saken och den historiska
utvecklingen deraf. Vi vilja dervid först erinra om
hvad Landslagen, som då indelningsverket kom till
stånd var gällande lag och ej af detsamma rubbades,
bestämde i Konunga-Balken kap. 2 och 5. Enligt deri
innehållna stadganden var folket förpligtadt och
skulle vid hvarje ombyte af konung med ed förpligta
sig, särskildt att vara honom trogen med härfärd
till rikets gränsor och landet med honom värja, under
förpliktelse för konungen att ej derutom fara i härnad
utan folkets samtycke. Vi erinra vidare om hvad vi
ofvan anfört angående indelningsverkets tillkomst och
de till indelningsverket hörande kontrakts betydelse
af provinciela beskattningslagar, och finna då,
huruledes ifrågavarande kontrakt tillkommit med
iakttagande af laga former för besluts fattande
angående manskaps eller gärders utgörande till det
allmännas behof. De hafva nemligen blifvit beslutade
efter öfverenskommelser mellan regeringsmakten och
dels landskapsdeputerade i orterna, dels vederbörande
stånd vid riksdagen, dels landskapens fullmäktige vid
riksdagen hvar för sitt landskap. Gå vi derpå till
frihetstidens grundlagar, genom hvilka rikets ständer
bt-stämdes såsom folkets enda lagliga representation,
befinnas så väl 17! 9 års Ii. F. g 4, som 1720 års
R. F. g 5 omtala utskrifningar såsom föremål för
rikets ständers beslutande makt, utan att någon
inskränkning i denna makt på något sätt i denna
eller andra gg i R. F. beröres. Tvärtom. I g 20
af den förra och g 25 af den senare, hvilka gifva
fortfarande garanti för indelningsverkets bestånd,
förbehålles uttryckligen åt K. M. och ständerna att,
när de det nödigt Unna,,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
