Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 367
påläggande, skulle ha varit förbjuden
att med ständernas samtycke vidtaga sådana
försvarsåtgärder,, som innehållas uti utskrif-ning
af manskap. Kongl. Brefvet den 10 Januari 1790, som
under pågående krig med Ryssland påbjöd vargeringens
upprättande till regementenas halfva styrka, och
kungörelsen den 14 Mars 1808 om inrättande af ett
landtvärn kunna derför ej anföras såsom våld mot de
indelningsverket tillhörande kontrakt. Huruvida dessa
skola anses såsom kränkning af lag beror på tolkning
af grundlagarna. Det obestämda i betydelsen af så väl
FÖrenings-och Säkerhetsakten § l, som 1772 års E. F. §
45, hvilken i sistnämnda kungörelse åberopades, kan
lemna utrymme öppet för den tolkning, som ej ansåg
åtgärderna olagliga, förrän sig visat, att konungen
ej låtit utskrifnmgen med krigets slut upphöra.
1809 års statshvälfning egde rum, och E. F. antogs
under pågående krig. Äfven i afseende å
krigsförfattningen gjorde sig denna E. F. de
lärdomar till godo, som å ena sidan en sjelfstän-dig
ständerregering och å andra sidan en enväldig
konungamakt på ett bittert sätt gifvit nationen. Man
bibehöll den i Förenings-och säkerhetsakten konungen
tillegnade rätt att börja så väl anfalls-söm
försvarskrig, men borttog i dess ställe den honom
så väl i frihetstidens som Gustaf IILs E. FF. gifna
rättighet att före ständernas sammankallande utskrifva
gärder; dock med beredande af de utvägar att möta
ett krig, som i föreskrifterna i E. F. §§63 och 74
innehållas. Med undantag af förtydligande uttryck
i § 73, samt tillägget i § 80: »kunnande ingen
ny eller tillökad rotering, utan genom konungs och
riksdags sammanstämmande beslut, tillkomma, äro samma
föreskrifter gifna i dessa §§, som i förr anförda
§§ i föregående E. FF. innehållas om ständernas
rätt att jemte konungen sjelfständigt besluta om
försvarets ordnande i alla dess delar. Man ser af de
använda ordalagen, att 1809 års ständer förutsatte
både tillökning af roteringen och utskrifning af
manskap utöfver det, som på grund af indelning
och rotering skulle uppsättas, såsom erforderliga
åtgärder för rikets försvar, på samma gång tydligen
blifvit bestämdt, att riksens ständer, och ej
land-skapsmenigheter, skulle vara de myndigheter,
som jemte konungen egde i dessa afseenden lagstifta.
En talare i andra kammaren under öfverläggningen den
14 sistlidne April har visserligen försökt att gifva
dessa §§ den be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
