Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 373
gerlig värnepligt, hvilken af konungen kunde
tagas i anspråk ej allenast för krig utan äfven för
vapenöfningar under fredstid, utvisa, att R St., med
hänsyn till rust- och rotehållares billiga anspråk,
pröfvat dessa frågor, utan att någon röst derunder
höjt sig för att ifrågasätta E. St:s befogenhet att
påbjuda en beväring, deri rust- och rotehållare i
egenskap af svenska medborgare lika med andra vore
förpligtade att ingå. Beväringslagen har sedermera
upprepade gånger utgjort föremål för R. St:s
öfverläggningar; men det var det senast förflutna
riksmötet förbehållet att höra de första allvarliga
yrkandena på rust- och rotehållares rätt att antaga
eller förkasta hvarje riksdagens beslut rörande
den allmänna värnpligtens utsträckning. Till och
med vid riksdagen 1856-58, då tiden för beväringens
vapenöfningar mot bondeståndets protest Ökades från 12
till 30 dagar, hördes ingen enda röst i bondeståndet,
som åberopade såsom skäl emot beslutet någon rust-
och rotehållares frihet från fullgörandet af allmän
värnpligt.
Sedan vi sökt utreda frågan om statsmakternas lagliga
rätt att besluta rörande värnpligtens utsträckning,
vilja vi nu undersöka, huruvida de af statsmakterna
i formelt hänseende lagligen fattade besluten
kunna anses innebära en orättvis fördelning af
samhällets bördor, hvilken, så snart ske kan,
bör afhjelpas, och sålunda fordrar, att, derest
den allmänna värnpligten göres gällande, den jorden
åliggande bördan af indelningsverket utan aflösning
må aflyftas. Vi medgifva härvid riktigheten af deri
grundsats, som af utskottsreservanterne blifvit
framhållen, nemligen, att, äfven om ifrågavarande
besvär är att betrakta såsom ett real-onus, detta
oaktadt hvarje egare af jord är berättigad att
derifrån befrias så snart dess olaglighet bevisas,
trots den omständigheten att köpeskillingen blifvit
bestämd med hänsyn till bördan. Men på samma gång
måste just bevisas, att denna börda är orättvis,
så, att den med hänsyn till de forhållanden, under
hvilka den åtogs, på ett förtryckande sätt blef
ålagd, och att deri fortfarande är en orättvisa för
vissa medborgareklasser, andra till gunst. En sådan
bevisning har ej blifvit framställd och låter sig
näppeligen framställas, om det ock aldrig så mycket må
utläggas, huru i öfrigt indelningsverket är behäftad
t med sina brister och ojemnheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
