Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376 DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN.
borgare, ej numera anses utgöra någon börda eller
förmån för en viss samhällsklass. Då roterings-
och rustningsskyldigheten är af samma reala
beskaffenhet som grundräntan, kan ej heller denna
börda anses tynga någon viss samhällsklass såsom
sådan, utan ingår i jordens värde. Den olikhet,
som i afseende på ifrågavarande skyldighets
utgörande tillhör olika jordnaturer och hemman,
har numera, då dessutom arfslagarne ändrats och
bördsrätten upp-häfts, intet samband med egarens
stånd eller allmänna medborgerliga pligter. För alla
tillökningar i skatter och personliga tjenst-barheter
har i sammanhang med vårt nya statsskick tillämpats
grundsatsen om jemlikhet medborgare emellan, och då
allt slags jordegendom med dertill hörande friheter
och onera numera blifvit ett förmögenhetsobjekt,
hvars förvärfvande står öppet för hvar och en, och
hvars vidare betungande med skatter helt och hållet
bestämmes efter allmängiltiga grunder, så kan man ej
längre .åberopa de på jordens kamerala natur beroende
onera som ett rättsskäl emot innehafvarens personliga
medborgarepligter. Ty dessa onera och dessa pligter
hafva numera intet sammanhang med hvarandra,
Med förbiseende af ofvan angifna förhållanden yttrar
hr M., .att »under det krono- och skattejorden
samt dess innehafvare städse med stränghet
blifvit tillhållna att uppfylla sin roterings- och
rustningsskyldighet samt vid flera tillfällen till och
med emot lag blifvit pålagda ytterligare bördor, hafva
frälsejorden, städerna, prest-boställen o. m. d. genom
adelns, borgerskapets och presterskapets öfvermakt
vid riksdagarne i det närmaste blifvit befriade
från dem åliggande och från den urgamla värnpligten
härstammande krigsbördor». Detta påstående är till
alla delar stridande emot den historiska sanningen,
för så vidt som det afser sättet för indelningsverkets
införande och förhållandena derefter. Af historien
är bekant, hvilka uppoffringar den mäktiga adeln
genom reduktionen nödgades göra. Från att hafva haft
i sin hand i af Sveriges jord, mistade den genom
reduktionen så mycket jord, att hemmantalet af ofrälse
jordnatur, enligt Betänkandet angående grundskatternas
af-lösning, numera utgör 39,512 hemman af skatte-
och 6,063 hemman af krononatur, medan frälsejorden
ej uppgår till 3 af hemmantalet; deraf utgör åter
den jordegendom, som adeln då egde ensamt besitta
med åtnjutande friheter, eller det ypperliga frälset,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
