Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 381
nadssätt och tillverkningsmetoder, som gifva det
ökade kapitalvärdet.
Man har äfven såsom ett slags skäl för rust-
och rotehål-larnes befrielse från personlig
värnpligt anfört en analogi från förhållandet med
embetsmännen. Lika som dessa ej vid embetsverks
omorganisation anses kunna åläggas förökadt arbete
utöfver det, som fullmakten inneburit, så skulle
ej rust- och rotehållarne kunna tillförbiridas
värnpligt utöfver den dem åliggande rustnings-
eller roteringsskyldigheten. Men denna jemförelse
är ej riktig. Man kan väl jemföra den lön. som
motsvarar det i fullmakten afsedda arbetet, med
roteringen i dess förhållande till det i jordvärdet
liggande kapitalet, men längre håller ej jemförelsen
stånd. Förökning af arbete för embetsmännen motsvarar
nemligen icke åläggandet af värnpligt, utan förökning
i roteringsbÖrdan på jorden. Åläggandet af värnpligts
fullgörande är påbjudandet af en allmän medborgerlig
pligt, ej af något särskildt onus för jordegaren;
det är af samma karakter som en allmän skatt. Lika
som embetsmännen ej kan åberopa sin fullmakt
och, på grund deraf att hans lön bestämdes under
vissa beskattningsförhållanden, protestera emot
förhöjning af personel eller inkomstskatt, kan ej
heller rust- och rotehållaren protestera emot den
tillökning af skatt, som drabbar honom efter samma
grund som medborgarne i allmänhet. Och bland de
klaraste bevisen, på denna rust- och rotehållares
skyldighet är, att, derest till rikets försvar
manskap kunde anskaftas till tillräckligt antal genom
värfning, ingen skulle kunna sätta i fråga rust- och
rotehållares skyldighet att deltaga lika med andra i
de skatter, som för dylik kostnads bestridande komme
att påläggas.
Slutligen har såsom skäl för rust- och rotehållares
s. k. rättigheter, åberopats ett efter förmenande
befintligt allmänt tänkesätt, som gifvit sig uttryck i
talet: »Jag skall väl icke både hålla soldat och gå
sjelf». Som det emellertid ej är jordegaren såsom
person, som håller soldat, utan en viss del af
jordens afkastning, som användes till soldats lega
och underhåll, kan detta lika litet anses böra befria
den förre från värnpligt, som den omständigheten, att
en del af de skatter, hvilka utgöras af medborgare
i allmänhet, användes till underhåll af de värfvade
regementena och i krig och vid öfningsmöten af den
indelta armén, bör vara tillräcklig att befria andra
medborgare från samma skyldighet. Dessutom kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
