Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till Gustaf III:s historia. F. A. von Fersens Historiska Skrifter. Del. III. B. von Beskow, Om Gustaf III såsom konung och menniska. Afd. V (fragment) i Svenska Akademiens Handlingar. Del. 44. Af E. V. Montan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ningen. Denna förvaltning är visserligen ej oförtjent
af allt hans klander, men sådana åtgärder som
realisationen och den fria spannmålshandelns
införande hafva icke desto mindre gjort henne
med rätta delaktig af stora loford, och i Fersens
tadel har både personlig ovilja mot Liljencrantz
eller mot hans gynnare Karl Fredrik Scheffer, och
den häftiga strid, som ännu i våra dagar ställer
frihandlare och prohibitister i vapen emot hvarandra,
sin dryga andel. Denna strid räknar sitt egentliga
upphof från Gustafs dagar, hvilken såsom konung
började tillämpa de friare åsigterna. Fersen
åter var en motståndare till dessa, och sättet
för realisationens genomförande vann icke heller
hans bifall. En annan sak är, att konungen sökte
konstlade utvägar att hjelpa sig ständerna förutan
eller kringgå deras beskattningsrätt, ett sträfvande,
som Fersen merendels tillskrifver konungens finansiela
åtgärder, och hvilket redan väckte jäsning i sinnena
och häftigt tadel mot konungen. K. F. Scheffer
och Liljencrantz framställas af förf. såsom det
olyckliga brännvinsregalets upphofsmän; med denna
framställning bör man likväl jemföra Schulzenheims
i dennes minnestal öfver Liljencrantz. Denne säger,
att Liljencrantz, då konungen nödvändigt ville af den
regala brännvinsinrättningen draga större inkomst,
föreslog, att socknebrännerier skulle privilegieras,
som kunde inrättas utan publici kostnad, men att han
icke förmådde afvärja kronobränneriernas anläggning
efter ett skenfagert, men olyckligt förslag.
Konungens resa till Ryssland år 1777 skall hafva gjort
honom mera likgiltig för allmänna opinionen, äfvensom
för sina rådgifvares åsigter, i följd hvaraf hans
främste minister Ulrik Scheffer redan säges hafva
börjat tänka på att draga sig ur hans rådkammare
(s. 255).
Förf. har i denna del hunnit till 1778, ett år,
namnkunnigt genom Gustaf Adolfs födelse, de dermed
förbundna olycksaliga förvecklingarna inom den
kungliga familjen samt framför allt genom den riksdag,
hvars beslut en elak skämtare*) sammanfattat sålunda:
»Adeln antog klassifikationen,
Presten indifference uti religionen,
Borgaren i handelssystemet den allmänna konfusionen,
*) Enligt en anteckning i Flemingska saml. på Ups. Ak. Bibl.
Gustaf III:s dagbok för 1778 förvaras på samma ställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
