Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424 NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
varsam behandling kunde vinna, att en förändring
i närvarande förhållanden lika mycket påkallas af
deras egen, som af arbetarnes fördel. Att framgången
af en sådan förändring likväl icke endast beror på
arbetsgifvarne, utan äfven på arbetarne, att god
vilja å ena sidan måste mötas af god vilja å den
andra, är klart. Det första nödvändiga torde vara
ett sorgfälligt och rättvist urskiljande af olika
arbetares olika skicklighet, nit och kraft samt
arbetslönens lämpande derefter ]). Lagstiftningen
har härmed allsintet att skaffa. Den har afskaffat
hindren för arbetarnes flyttning från en ort till
en annan, lemnat dem frihet att försörja sig äfven
utan fast tjenst, upphäft taxorna på fasta arbetares
(tjenstehjons) löner samt afskaffat husagari; och
har dermed, åtminstone till vidare, uppfyllt sitt
åliggande i detta hänseende.
Från den lägsta, mest vanlottade klassen af våra
jordbruksarbetare göra vi ett språng till den högsta,
bäst lottade, de som bruka egen, eller med ständig,
ärftlig besittningsrätt innehafd jord af sådant
omfång, att dess bruk upptager deras och deras
familjers hela tid med eller utan biträde af legda
arbetare; den klass, som i England nästan alldeles
gått under, som i största delen af Tyskland och i
Danmark under senare tider måst återställas eller
nyskapas, men som i Sverige alltid utgjort, under de
vanliga benämningarna: bönder på egna hemman, skatte-
eller krono-bönder, kronotorpare m. m. fortfarande
utgör och, såsom vi med tillförsigt hoppas, alltid
kommer att utgöra landbefolkningens kärna; desse, hos
hvilka det inom de högre klasserna längst slumrande
svenska nationalrnedvetandet först vaknade till lif;
desse, som under Engelbrekts, Sturarnes och Gustaf
Wasas ledning, så vidt Sverige angick, tillbakavisade
den danska skandinavismen, och hvilkas då utvecklade
kraft allt sedan varit stark nog att värna klassens
oberoende -) samt i dess händer bibehålla eller under
!) Den bland dessa klasser från Sverige fortgående
utvandringen till Förenta Staterna vitnar ej mot vårt
land mer, än den i det öfriga, af götiska (germaniska)
folkstammar bebodda, Europa likaledes bland samma
klass fortgående utvandring vitnar rnot detta.
2) Oberoendet hotades visserligen genom hemmansräntors
försäljning ^ till adeln under 17:de århundradet, en
försäljning, som likväl Så långt när ej blef allmän;
men faran/ afvändcs för de flesta af e sålunda
från kronoskatte till skattefrälse förvandlade
hemman. Egarne af de räddade hemmanen hafva likväl
i följd af skatteförsälj-ningen gått miste om
delaktighet i de lindringar uti sättet för rän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
