Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN. 427
till ett aflägset, främmande land, stundom till
trakter, der man ofta är osäker för öfverrumpling
af vilda, hämdgiriga indianer, samt mellan de
ansträngningar, som det i ena och i andra landet
kostar att förvärfva sitt uppehälle. Dessa fordringar
kunna endast småningom uppfyllas. Förbättringar
i det ekonomiska tillståndet måste af de mindre
jordegarne sökas på samma väg, som af alla andra
klasser, nämligen genom uppoffring af den under
svindelåren inrotade flärden, genom omtanka och
sparsamhet, och särskildt på samma väg som af andra
näringsidkare, genom ökad flit och för-värlvande
af ökad insigt och skicklighet i deras yrke. Den
bättre insigteri i, och större förmågan att jemföra,
förhållandena hemma och borta måste bibringas genom
sanningsenliga upplysningar af dem, som ega sådana att
meddela, och lemnade på ett sätt och i en ton, som ej
underhåller det misstroende, hvarmed s. k. herremäns
framställningar i ämnet af de utvandringslystne
vanligen mötas. För öfrigt fordras också visserligen
ett fortsatt aktgifvande af statsmakterna på dessa
jordegares billiga anspråk å lättnad i tryckande,
allmänna bördor.
Derefter komma vi till den klass, med hvars
förhållanden vi här hufvudsakligen vilja sysselsätta
oss, den, som står midt emellan de hittills omtalade,
nämligen landboar och jordtorpare, hvilka sistnämndes
förhållanden till jordegaren, af det skäl, att torp
i nu vanlig betydelse äro så mycket senare uppkomna
än de gamla hemmanen, ådragit sig mycket mindre
uppmärksamhet af lagstiftningen, än landboarnes
ställning. Sverige eger lyckligtvis och har länge
egt en ganska talrik klass af mindre jordegare, i
hvilken sträf-samma landboar lätt kunna inträda genom
köp af jord, antingen från smärre jordegare eller ock
från större, hvilka af en eller annan anledning önska
sälja mindre delar af sina gods. Just derför har man
ock i vårt land ansett sig hvarken kunna eller till
landboarnes trygghet behöfva vidtaga förfoganden af
den syftning, som de i Tyskland i allmänhet ända till
senare tider och i Danmark med modifikationer ännu
gällande, om herrskapernas olika dispositionsrätt
öfver rustikal- eller bondjorden å ena sidan och
dominikal-elier hufvud- och afvelsgårds-jorden å
den andra, om de s. k. bön-dernes ärftliga eller
åtminstone allmänt’ för bondens och hans en-kas
lifstid gällande besittningsrätt till den förra, utan,
eller åtminstone med inskränkt, rätt för herrskapet
att vid åboombyte eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
