Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
432 NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
s i.
Vill inan sluta legoaftal om jord å landet;
upprätte derom ’ bref med dag, årtal
och vittnen under; och skola alla vilkor,
hvarom egare och brukare sig förena,
i legobrefvet införas samt afgälden i penningar,
varor, dagsverken eller andra tjenstbarheter till
visst belopp utsättas.
S 2.
Nu har egare låtit någon såsom brukare tillträda jord
å landet, utan att legobref dem emellan upprättadt
blifvit; hafve egare eller brukare rätt att när som
helst legan uppsäga. Äro de ej ense om hvad brukare
i lega gifva skall; varde tvisten derom skjuten under
gode män.
S 3.
Ar i legobref brukares afgäld till egare icke bestämd
på sätt, som l g sägs; ege ock, der endera sådant
påkallar, gode män att i den del af legoaftalet
meddela erforderlig bestämmelse efter som skäligt
pröfvas.
Deri andre af reservanterne upptog samma förslag med
redan antydda ändringar af 2 och 3 gg.
Det är svårt att inse något antagligt skäl, hvarför
utskottet ej antog någotdera af dessa förslag, der
dock till och med formlig sanktion gafs, såsom utan
tvifvel under nuvarande förhållanden måste gifvas,
åt rätten att i kontrakten betinga dagsverken och
andra tjenstbarheter. Utskottet gjorde det likväl
icke. Väl ansåg det, lika med sistnämde reservant,
det tillkomma domaremakten att, i fall jordegaren
begagnade sig af obestämdhet i kontraktet att fordra
mer än vid aftalets ingående varit afsedt, pröfva
frågan och meddela den rättelse, som billigtvis kunde
finnas med aftalets mening öfverensstämmande; men icke
en gång härom föreslog utskottet någon föreskrift,
och i förslaget, att arrendevillkoren skulle vara
ovilkorligen bestämda, såg det en inskränkning i det
fria aftalets rätt, som det icke kunde godkänna. Det
är en dyrkan af friheten, som står nära gränsen af
det otroliga.
Någon vinst deraf, vare sig för brukare eller för
det goda förståndet mellan brukare och jordegare,
är visst ej att vänta; men jordegaren behåller en
föga afundsvärd makt att låta fattiga brukare känna
sitt beroende af hans godtycke.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
