- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1869 /
433

(1869) [MARC] With: Hans Forssell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Man har dock ej alltid i Sverige ansett begränsning af
friheten vid legoaftal om jord å landet så betänklig, Redan i
landskapslagarna och den äldsta allmänna landslagen finnas ganska
vigtiga inskränkningar af denna frihet. Och i början af femtonde
århundradet lät den då herrskande aristokratien sig angeläget vara
att nedtysta landboarnes redan försporda eller befarade insagor
mot danska eller tyska nyheters införande i jordegares och
landboars inbördes förhållande. Detta skedde till någon del med
regentens (Margaretas) biträde; men hufvudsakligen på det sätt,
att stormännen vid räfstetingen sins emellan öfverenskommo om
stadgar, hvari dessa nyheter sanktionerades och för hvilka sedan
gjordes anspråk på gällande kraft såsom lag. Nyheterna upptogos
senare till en del i den yngre landslagen, till en annan i
Kalmarerecesserna 1474 och 1483; på hvilka vägar större delen sedan med
mer eller mindre förändringar banade sig väg till nu gällande
allmänna lag, hvarutur alla ej ännu hunnit utmönstras. Det är
egentligen på detta språng, vi ville fästa uppmärksamheten; men för
att visa dels hela våldsamheten af detta språng, dels hvilka
inskränkningar i friheten vid aftal om jordlega redan förut funnos
till, måste vi börja med redogörelse för de i den äldsta allmänna
landslagen af år 1347 (Magnus Erikssons) förekommande
hufvudstadganden om sådan lega, jemförda med några i landskapslagar
befintliga.

Denna lag inskränker visserligen icke, såsom Ostgötalagen,
friheten att öfverenskomma om städjans och afradens belopp, utan
lemnar, likasom de öfriga landskapslagarna, densamma obegränsad;
men i likhet med nyss särskildt nämda landskapslag utsätter den
legostämmans längd till sex år[1], och i full eller nära
öfverensstämmelse med samma lag, som utsätter afradsdagen till tre dagar
före julafton och fardagen till midfastan samt förbjuder landbo att
från bolet bortföra gödsel[2] eller hö, antager den
till afradsdag
thomasmässan (den 21 December) och till fardag thorsdagen före
midfastosöndagen samt förbjuder landbon att före fardag bortföra
fä eller foder, med tillägg, att, der landbon ville sälja foder, det


[1] I norska landslagen af år l274 lemnades jordegare och landbo
frihet att öfverenskomma om legotidens längd som dem bäst syntes;
men jordegares ombud fick ej utlega dennes jord för längre tid än 3 år.
[2] Enligt norska landslagen måste all gödsel vid gården, utom den
under sista natten fallna, vara före affiyttningen utförd på åkern. I
samma lag föreskrefs ock det antal kreatur, som i förhållande till åkerns
storlek skulle af landbon hållas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:36:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid69/0439.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free