Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436 NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
som i motståndet togo del, bruka våld, så framt ej
dråp skedde. För sådant skulle botas, dock blott
såsorn för vådadråp. Allt som jordägaren och hans
folk dervid tillfogades låg deremot i tveböte. För
rymningen och biträdet dervid skulle särskildt botas.
Vår kunskap om dessa nyheters införande, med
undantag af dagsverksskyldighetens, hvarom vi ega
ett kungligt plakat af år 1403, grundar sig för
närvarande visserligen blott på tvänne beslut,
fattade af herremännen sjelfva och allena vid
räfsteting i Tiohärads och Yestgöta lagsagor; beslut,
som naturligtvis blott gälde dessa lagsagor; men mer
än sannolikt är, att dylika beslut omkring samma tid
äfven blifvit fattade och samma nyheter införda
tT5
»
i öfriga lagsagor, der herremännen egde större
gods. Att och huru större delen senare blifvit, med
några större eller mindre förändringar, formligen i
allmän lag intagen är redan sagdt och skall nu visas.
I den yngre landslagen, der man, med undantag af
tillåtelsen för landbon att åt andra utlega eller
låna hvad han legt, återfinner den äldre landslagens
samtliga stadganden om jordlega, med någon ändring af
uppsägningsdagen och bevisningen, att afraden blifvit
utgjord; med gärdsels omnämnande bland det som landbon
ej fick bortföra; ett bortförande, hvarför böter nu
bestämdes; med en annan ställning af föreskriften,
att fodret skulle å bolet uppstillas, hvarigenom den
blef gällande for hela brukningstiden; med särskild
föreskrift om lagsökning för ogulden gäld, då landbon
utan jord-egarens lof vid legostämmans slut for af
bolet, och om böter för underlåtenhet af betalningen,
samt med ett tillägg, som här nedan skall anföras;
i denna yngre landslag, säga vi, intogos äfven
åtskilliga af ofvan nämda, efter den äldre landslagens
författande tillkomna nyheter. Dessa voro de, som
angingo l:o) landboris årliga nybyggnadsskyldighet,
likväl utan det ursprungliga stadgandets detaljer
och utan tillägget om brukningsrättens förlust efter
treårig försummelse, men med uttrycklig förklaring,
att böterna fingo utsökas äfven efter det han rymt
eller bortfarit; 2:o) landbons åliggande att hafva
humlegård, men utan tillägget, att halfva afkastningen
af humlegård eller trägård, som landbon vid sitt
tillträde mottagit, skulle tillkomma jordägaren,
och 3:o) jordägarens rätt att återtaga förrymd landbo
och all hans lösegendom.
I 1474 års Kalmare-recess ökades antalet af de
humlestänger,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
