Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
439
serligen menligt inverkat på den fattigare
landbefolkningens behandling, men likväl icke i samma
grad som de danska och tyska i femtonde århundradet,
kanske icke en gång så mycket, som den stigaride
bruksrörelsens fordringar af kolning samt kol-, malm-
och jernforslor. De polska, under Carl X:s och Carl
XILs krig insupna adelsbegreppens inflytelse på de
svenska visade sig omedelbart efter Carl XILs död vid
härens återtåg från Fredrikshall samt krigskassans
fördelning mellan det högre befälet, och senare
i be-stickningssystemet vid riksdagarne, i krigen
under Fredrik Ls och Adolph Fredriks regeringar samt
i Anjalaförbundet; men någon synnerlig inverkan på
landboförhållaridcna hafva de knappt utöfvat. Med
förbigående af några, såsom det synes, föga
tillförlitliga anteckningar om beslut, hvilka skulle
blifvit fattade år 1514 i Wexiö samt af hertig Carls
(sedermera konung Carl IX:s), väl endast för hans
hertigdöme utfärdade, husesynsordning, må nämnas,
att det genom 1647 och 1064 årens skogsordningar
förbÖds landbo att å hemmanets ägor hugga bjelkar,
timmer, sågplankor, ved eller annat slikt öfver
hvad till husbehof och årliya kusbondekörslor
tarfvades. Kon. Carl XLs husesynsordning den 18
Juli 1681 förböd ock bestämdt att för annan orsak,
än treårig försummelse af den årliga nybyggnaden
eller af motsvarande märklig förbättring, drifva
landbon från den legda gården och nämde icke vidare
något om de i början af femtonde århundradet införda,
men i landslagen med tystnad förbigångna dagsverks-,
forsle-, Öl-gärds- och gästningspålagorna. Deremot
gaf den särdeles utförliga och noggranna föreskrifter
om byggnad, taktäckning, hägnad, dikning, odling och
hurnleplantering; föreskrifter, hvilkas efterlefnad
borde hvart tredje år kontrolleras genom husesyn,
men dock endast i mån af behof och, såsom uttryckligen
förklarades, af möjligheten att dem efterkomma kunde
fordras. Eget nog upprepade den det ofvan omförmälda
stadgandet från femtonde århundradets början, att
halfva årliga afkastningen af humle- och trägård,
som vid landbos tillträde fans å gården, skulle
tillhöra jordegare!!; ett stadgande, som ensamt
skulle varit tillräckligt att hos landboarne qväfva
all håg för humle- eller trägårdsskötsel, om någon
sådan hos dem eller mindre jordegare förut funnits,
något som ej torde kunna såsom sannolikt antagas. -
Ofverloppshus, som landbo bygt, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
