Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
444 NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
denären blifvit hörd genom åtgärd af vederbörande
exsekutorer, hvilka, vid förlust af qvarstadens
(utmätningens) kraft och verkan skola inom fjorton
dagar, efter det den blifvit verkstäld, anmodas om
handräckning; dock att den genom utmätningen vunna
företrädesrätt till fordringens utbekommande icke
rubbas. Men å andra sidan har lika förmånsrätt i
landbos lösören, som lagen tillägger jordegare för
afgäld af den åt land bon till bruk upplåtna gården,
blifvit honom tillerkänd, dels för lega af kreatur,
redskap eller annat, som han till gårdens bruk lemnat
landbon 1), der den lega ej stått inne längre tid,
än som är utsatt för sådan rätts åtnjutande för
innestående afrad; dels för ersättning, der den bör
gäldas, för hvad sålunda blifvit brukaren lemnadt. Det
i sistnämnda stadgande förutsatta förhållande, att
kreatur och redskap af egaren lemnas brukaren, -
ett förhållande, som, der det vore allmänt, måste
fruktarisvärdt öka deras antal, hvilka tafla om
erhållande af gårdsbruk, och följaktligen lätta
jordegarnes bemödanden att upp-d lif v a afraden,
- är lyckligtvis ännu i Sverige sällsynt och torde
hufvudsakligen förekomma, då egare för någon kortare
tid utleger en egendom, som han dittills sjelf skött
och har för afsigt att, efter någon tid, under eget
bruk återtaga. Åtminstone äro sådana fall de enda,
der det ej synes medföra någon fara.
Såsom särskilda, landboar i senare tider
tillerkända, rättig-
j) I Danmark åligger det jordegaren att utan särskild
lega förse landbon vid tillträdet med nödiga
dragare och lancltbruksredskap samt för utsäde,
äfvensom folks och hästars underhåll, nödig spanmål,
och är han naturligtvis berättigad att, då gården
till honom återställes, få lika "besättning" och
inventarier tillbaka. Genom förordning den t) Mars
1838 är det dock vederbörande formligen tillåtet att
öfverens-komma derom, att landbon sjelf håller sig
ubesättningu och inventarierna eller en del deraf,
med vilkor. att den ena och det andra för-blifva hans
egendom, men under legotiden af honom underhållas,
som om de vore af jordegaren lemnade. - I Preussens
allmänna landsrätt föreskrifves, att de inventarier,
som åt brukaren af egaren lemnas, sxola noggrant
beskrifvas och på öfligt sätt värderas, samt att i
brist af sådan beskrifning och värdering den förmodan
gäller, att brukaren erhållit alla inventarier, som
till godsets skötsel äro af nöden. Dock omtalas äfven
det fall, att det blifvit brukaren tillåtet att hålla
"snperinventarium") äfvensom det, att boskaps- och
rcdskapsinventarium tillhör brukaren. - I franska code
cicil namnes bland de fall, som berättiga jordegaren
att upphäfva legoaftalet, det. att brukaren icke å
godset håller kreatur samt nödig redskap-, och denna
regel gäller äfven i Skotland. I England hålles jock
inventariet alltid af brukaren, ehuru skyldigheten
dertill icke är så klar, att förbehålls intagande
derom i kontraktet anses öfverflödigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
