Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NÅGRA SVENSKA JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN. 447
slott eller sköta kungsgårdar och större boställen
utan tvångsarbete af traktens för öfrigt frie, mindre
jordegare, - skattebönder, - jemte kronohemmans
åboar. Man har slutligen lärt sig umbärligheten,
af detta arbetstvång för nämda behof. Och det
synes vara tid, att våra större godsegare göra
för sig klar så väl möjligheten som den ömsesidiga
fördelen deraf, att hufvudgodsen skötas med egna
tjenare samt de biträden, som nedan skola nämnas,
der sådana finnas och att landboarne sålunda få
på de upplåtna hemmanens skötsel allena använda
sin och sitt husfolks arbetskraft samt befrias
från nödvändigheten att för dagsverksskyldighetens
fullgörande lega tjenstefolk, som just för de med
detta fullgörande förenade besvärligheter och obehag
af långa vandringar o. s. v. måste högre aflönas än
annat vid hufvudgodset eller hemmanet antaget folk,
samt att de utan lagens mellankomst, så snart och i
den mån sig göra låter, afskaffa landbodagsverkena
1). Sverige kan ej länge i Europa nära nog allena stå
qvar med ett nu mera nästan allmänt utdömdt och för
våra förhållanden än mindre än för sydligare, tätare
befolkade länders, lämpligt landbosystem. - Under den
allmänna förkastelsedomen öfver landboarnes betungande
med dagsverken bör dock den dagsverksskyldighet,
som kan betingas utaf brukare af sådana mindre
jordlotter, som hos oss allmännast kallas jordtorp,
men i de senast med Sverige införlifvade landskapen
gatehus, icke i allmänhet inbegripas, icke, så fram t
deras skötsel ej upptager mer än en del af brukarnes
tid. Der sådana torp ej äro långt aflägsna från den
gård, der brukarens för torpets skötsel öfverflödiga
tid kan med nytta användas, bör det för honom vara
en fordel, att vid gården, de dagar han ej hemma är
sysselsatt, hafva en säker arbetsförtjenst, hvarmed
jordlegan kan betalas. Dock bör dagsverkenas antal och
fördelning på månader och veckor, äfvensom gården,
der de skola utgöras, vara fullt bestämda, äfvensom
på torparen sjelf bero att utgöra extra dagsverken
och om betalningen för dessa särskildt för hvarje år
öfverenskomma. Por
*) Det är visserligen lätt att inse, det afskaffandet
af ett så in-rotadt, så allmänt sysfem, som skötseln
af större gods hufvudsakligen genom landbodagsverken,
möter svårigheter, kanske ej minst från de
dagsverksskyldiges sida. Men att svårighetenia
äro mindre, än mången föreställer sig, är äfven i
Sverige så tillräckligt bevisadt genom många ädla,
upplysta och kraftfulla godsegares efterdömen. att
vi ej en gång behöfva åberopa hvad som egt rum"
just i de land, hvarifrån systemet är importerad!,
Danmark och Tyskland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
