Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
öfrigt bör brukarens hustru ej åläggas någon skyldighet, hvarken
att gå i dagsverke vid gården eller att hemma ryckas från
hemmets vård eller från möjligheten att genom husslöjd bidraga till
sin och de sinas utkomst, för att äfven der träla för herregården.
Med synnerligt obehag finner man i »Skånska Herregårdar,
tecknade af Fr. Richardt, beskrifna af G. Ljunggren», samt
»Herregårdar och Slott i Södermanland, tecknade af Fr. Richardt och
beskrifna af O. Eneroth», att på flera ställen spånad ingår i de
prestationer, som af godsens underhafvande utgöras. I sistnämda
arbete nämnes bland sådana prestationer till och med bärplockning
för herregårdens räkning, hvarigenom barnens tid ryckes från
skolundervisningen eller de hemsysslor de kunna förrätta[1]. — Vi ha
antagit, att sistnämda besvär, endast åläggas torpares hustrur och
barn. Åläggas de äfven landboarnes, är det så mycket sämre.
De i sistnämda verk förekommande exempel derpå torde ej vara de enda. — Vi ha ock sagt, att den dagsverksskyldighet,
som kan betingas af torpare, ej i allmänhet bör under
förkastelsedomen öfver landboar-nes betungande med
dagsverken inbegripas, - icke, så framt torpens
skötsel ej upptager mer än en del af torparnes
tid. För närvarande torde sistnämda förhållande vara
allmänt eller nära allmänt. Men man måste tänka sig
möjligheten, att på något ställe, i grannskapet
af större städer eller industrianläggningar,
innehafvare af ganska små jordlotter redan nu och än
mer i framtiden skulle kunna få full sysselsättning
på dessa små lotter genom en odling af trägårds-
eller handelsväxter, som fordrar ojemförligt mera
tid än sädesslagens. I sådana fall anse vi dessa
jordinnehaf-vares belastande med dagsverksskyldighet
lika oförnuftigt, lika stridande mot både jordegarnes
och brukarnes välförstådda intresse, som landboarnes i
allmänhet är. I Danmark, der man, af allmän ovilja mot
jordinnehafvares belastande med dagsverksskyldighet
såsom vederlag för brukningsrätten, genom förordningen
den 27 Maj 1848 förböd att framdeles såsom vederlag
för upplåtelse af torp betinga sig dagsverken, fann
man likväl nödigt att i samma förordning tillåta
jordegarne att med torparne för ett år i sönder
ingå aftal om dagsverkens utgörande mot särskild
ersättning; en
’)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
