Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några Svenska Jordbruksförhållanden. Lagutskottets utlåtande N:o 41 vid 1869 års riksdag, i anledning af väckta motioner om förändrade föreskrifter angående jordägares och arrendators ömsesidiga rättsförhållanden. Af B-lk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
450 NÅGRA SVENSKA
JORDBRUKSFÖRHÅLLANDEN.
reparationer, än de s. k. lokativa 1). l England
åligger, der ej annorlunda är öfverenskommet, endast
boningshusets, men ej uthuseris, underhåll brukaren;
meri i Skotland måste han underhålla både det ena och
de andra. - Så rättvist, så billigt äro brukarnes
skyldigheter uti andra land i afseende å gårdarnes
bebyggande bestämda. Skulle det då vara för tidigt
att hos oss afskaffa ett dylikt orimligt åliggande,
som äfven hos oss var okäridt ända till den tiden,
då så mycket otyg hit infördes ? Det är klart, att
jord-egarne, om skyldigheten att bekosta och låta
verkställa nybyggnader (och större reparationer)
från brukarne öfverflyttades på dem. toge sådant i
beräkning vid afradens bestämmande; men vi förmoda,
att sådant ej skulle utfalla till landboarnes
skada. Desse hafva lättare att beräkna, huruvida de
kunna komma ut med en bestämd afrad, än att beräkna,
hvartill kostnaden kan stiga för den nybyggnad (jemte
större reparationer), som under bruknings-tiden
kan förefalla.
Det anförda bör vara tillräckligt att öfvertyga
äfven dem, hvilka ej åt våra landboförhållanden
egnat särskild uppmärksamhet, att det med dessa
icke är alldeles så väl bestäldt, som önskligt
vore. Men det torde dock ej vara utan nytta att,
till ytterligare bevis derpå, tillägga något om de
två för både jordegare och brukare vigtigaste af de
frågor rörande dessa förhållanden, om hvilka i vår
lag ej något finnes stadgadt.
Dessa frågor angå, 1) den eftergift af utfäst
afrad eller deri nedsättning deraf, som rättvisa
och billighet vid inträffande olycksfall kräfva,
och 2) ersättning för ändamålsenliga kostnader, som
brukare till gårdens varaktiga förbättring användt,
och hvilka icke under brukningstiden betalt sig. Af
rättvisa i bägge dessa hänseenden kan både jordegares
och brukares välfärd bero; rättvisa i det andra
hänseendet måste i ett land som vårt, der det icke är
vanligt, att godsegare på billiga vilkor lemna brukare
erforderliga medel till varaktiga förbättringars
verkställande, väsentligen betinga möjligheten af
jordbrukets förbättring och odlingens utvidgande å
deri jord, som till bruk åt andra upplåtes.
Vi anse oss naturligtvis icke här kallade att
framlägga egna förslag i ämnet; men under förmodan,
att det kari intressera flere af tidskriftens läsare
att känna de olika sätt, hvarpå man annorstädes sökt
lösa dessa frågor, äfvensom deri örn ersättning för
nödvändiga kostnader, meddelas här hvad i åtskilliga
främmande land derom gäller, med hänvisning,
för öfrigt, i fråga orri afrads eftergift eller
nedsättning, till f. d. lagberedningens förslag
till Jordabalk.
’) I Code Civil, kapitlet örn hyra, beskrifvas
de lokativa reparationerna; men i kapitlet om
jordlega fius ej någon sådan beskrifning. Någre
författare, bland hvilka Duvergier, anse
tystnaden afsigtlig. Andre, och de äro de fleste,
tillskrifva den glömska. Man rättar sig. i brist af
la^bestäiiinin^. efter <ki särskilda orternas bruk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
